Lördag.
Aili fick äntligen tillfälle att leva "fritt" hundliv vid Torpet under hela lördagseftermiddagen. Efter att flocken uträttat ett viktigt ärende på vägen dit, inför ett stundande bröllop i familjen. Mattes yngste son gifter sig om några veckor och det är första gången Matte gifter bort ett barn, så ovanan är stor. Även om son med fästmö levt ihop i en massa år redan. Bröllop är bröllop!
Eftermiddagen ägnades åt trädgårdspyssel. Husse klippte gräs och Matte gick med trimmer och busksax. Sedan "råkade" Husse tappa bort sina arbetshandskar på den stora skogstomten till stor del täckt av blåbärsris och höga ormbunkar. Aili blev ombedd att leta rätt på dem och stod där som ett fullständigt ointresserat frågetecken. ?
Aili tittade neråt byn, mot granntomten där man höll på att flytta och visade inte minsta intresse för att hjälpa till med att leta rätt på de försvunna handskarna. "Är du så slarvig kan du leta rätt på dem själv!" Var beskedet till Husse. Matte tänkte att Aili inte riktigt förstod att det nu faktiskt var en liten övning som Husse fixat som aktivitet åt henne och började röra sig ut i blåbärsriset. Åter givande signal om att Aili skulle "leta". Aili var inte det minsta intresserad. Matte hade tydligen en bra taktik och råkade mer eller mindre snubbla på den första handsken och skickade Aili rakt emot den. Aili ignorerade handsken. Matte fattade ingenting. Matte gav sig inte och skickade Aili med ett "apportkommando". Varpå Aili gick ut och hämtade handsken. Som hon uppenbarligen visste var den fanns. ?! Likadant med nästa handske, som Matte inte heller visste var Husse hade tappat bort. En bra söktaktik fick Matte att gå tätt förbi där den låg i blåbärsriset. Aili upprepade sin ointressedemonstration. Viktigare var flyttlasset på andra sidan staketet. Aili apporterade in handsken på Mattes direkta begäran.
Därefter gömdes handsken upprepade gånger och Aili skickades på uppletande utan att ha fått se var handsken kastades iväg ut i grönskan. Aili letade rätt på och hämtade in handsken många gånger! Lika engagerad oavsett om Husse eller Matte kastat iväg handsken, långt borta från och utom synhåll för Aili.
En självständig hund som hade en egen agenda och nog önskar man, inte sällan, att man visste vad som rörde sig i skallen på hunden!
För Matte var det känslosamt att återvända till Torpet för första gången sedan Modji fick somna in i juli. När Modji var här för sista gången,hade hon rehabiliterats fint under våren! Matte filmade Modji när hon skrotade runt sitt inspektionsvarv längs staketet vid ankomsten. Modji var pigg och glad och att hon var på väg att tillfriskna helt kändes självklart. Nu blev det inte så.
Modji saknades och Matte kände sorg. Minnena finns där. Fina minnen - men det var ödsligt utan Modji.