FREDAG Matte och hundarna tog en långpromenad i solens sken. Det börjar dyka upp en och annan fritidsboende, som inte alls är införstådd med hur mycket snö/kompakta plogvallar som spärrar deras infarter här i trakten. Bilarna måste lämnas på vägen medan de skottar och hackar sig igenom sammanfrusen snö. Slitsamt. Vägarna är mycket smala från början och med stora plogvallar på ömse sidor blir det någon sorts enkelriktning åt två håll bitvis. Det finns mötesplatser här och där, men de är radikalt förminskade även de. Att kunna backa bra med bilen kan vara en nödvändighet. Det drabbade Matte häromdagen. Som lyckades backa rakt och inte hamnade fel, när ett äldre par med bil och släp totalblockerade vägen. Innan Matte flyttade hit var backning inget som Matte fixade så särskilt bra. Övning ger färdighet! Nöden har ingen lag.
På torsdagen, klockan 12, hade Matte gömt en mycket liten hårtuss under en liten gran i skogen tvärs över vägen. Klockan 12.30 på fredagen gick Matte nu ut med Násti på kopplat sök och närmade sig vittringskällan från ett helt annat håll än vid utläggandet av håret. När Násti närmade sig granen ökade intenciteten och hon sänkte nosen och fyndade. Skallmarkerade fint. Duktig Násti! Modji fick göra samma sak och Matte närmade sig nu vittringskällan från ett annat håll för att inte Modji skulle få fördelar av ett spår. Modji är en mycket noggrann hund och imponerar med sitt nosarbete. På ca 10 meters håll i medvind, tog Modji ändå spåret och drog rakt in bland träden. Där vinklade hon skarpt höger och satte upp nosen för att söka vittringskällan. Det lyckades hon med per omgående. Sedan Matte placerade ut håret hade ett rådjur lagt en färsk hög ett par decimeter från hårtussen. Störning. I skarpa situationer är det inte spår ELLER sök som gäller. Där gäller det att på bästa sätt hitta vittringskällan. Vare sig det är en levande person, en avliden eller ett föremål som kan knytas till den försvunne.
På botten av bäcken hemma på tomten, ligger en hårtuss kvar i en plastask med många hål. Isen lade sig tjock över en natt och asken blev kvar. När isen så småningom går upp, kommer hundarna att få ett sök kring bäcken. Det kommer att bli mycket intressant att se om de fyndar hårasken efter flera månader under vattnet.
Fortfarande finns is att hacka på infarten och framför trappen vid töväder, varför Matte ägnade ytterligare tid åt detta. Det skall frysa på framöver. Hundarna satt på den torra och solvärmda trappen och tittade på. Tittade på Matte, förbipasserande, ekorren och småfåglarna. Modji insåg att det inte var läge att fånga sig ett extra mål mat i form av ytterligare en Bllåmes. Modji är ganska hungrig nu och får mer mat. Knytten tar sitt, alltid. Men det är viktigt att det inte blir på morsans bekostnad.
LÖRDAG Husse tog med hundarna på en promenad bort till brevlådorna för att hämta morgontidningen. En stor del av promenaden ägnade sig Modji åt att ha dragkamp med kopplet. Hon hoppar fortfarande för att greppa kopplet så högt upp som möjligt, men inte fullt så högt som för en vecka sedan.
Efter frukosten for familjen iväg för att träna i Vargmötet i Vallentuna. Hundgruppen i Missing People tränar en gång i månaden. Tyvärr blev det för andra gången endast Husse, Matte och S. som kom till träningen, så det blev inte så många figgar som förväntat. Dock kom en intresserad hundförare för att göra sig en bild av vad som krävs för att vara med i hundgruppen och vilken typ av uppdrag som kunde förväntas. Som ansvarsfull hundförare vill man veta vad man ger sig in på och fundera igenom om detta är något man tror sig klara av. Bättre att avstå än att ge sig in i det med känslan att man inte vill hitta några lik. Det är oftast döda människor som hittas. Inte levande. Eftersom Missing People oftast kommer in i bilden när en person varit försvunnen en tid och polisen inte söker längre. Anhöriga ber om hjälp. Är man inte beredd att hitta en person som legat död ute en tid, bör man inte ge sig ut och leta efter den personen. Därför är det väldigt bra att först göra studiebesök och kanske vara med på ett skarpt sök, innan man fattar ett beslut om att vilja ingå i hundgruppen eller inte. Moget med god självkännedom. Att gå ut med hunddgruppen på skarpt uppdrag är inte hundträning. Tack för besöket! Välkommen tillbaka.
Matte placerade ut en mycket liten (5 cm) hårlock, ej hanterad av bara händer, under en palldragare mitt på golvet. En lånad handske på draget till ett släp och två figuranter åt Modji. Allt på golvnivå och utan besvärande hinder omkring. Modji får inte söka fritt i miljö och hon måste hindras att hoppa över och upp på saker bara för att det är kul. Hon fick alltså ett kopplat sök. Med kort koppel. Vittringen från handsken tog hon snart efter starten och när hon närmade sig handsken slog vittringen ihop med vittringen från den första figgen. Inte planerat. Modji redde ut det och skallmarkerade handsken från besökaren. Modji sökte vidare och ville gå i vittringsstråket till figgen, men hindrades av Matte, då det skulle innebära ett hopp över en kant. Modji togs ur vittringsfältet och fick välja en ny väg. Inga problem. Bra skallmarkering. Sedan lokaliserade hon sin Husse och skallmarkerade även honom mycket bra. Så återstod den lilla hårlocken. Vittringen placerade Modji (liksom Násti och H.) till en början upp mot de containrar som stod några meter från palldragaren. Modji jobbade sig sedan närmare vittringskällan och skallmarkerade intill palldragaren, för att på Mattes begäran "bättre" precisera och visa exakt var hårlocken låg, under den ena skenan. Håret har inte varit i kontakt med människa sedan i november.
Násti fick ett frisök med två figgar, samt hårlocken under palldragaren. Násti hade mycket spring i benen och i flygande fläng hade hon fyndat sina figgar. Hårlocken fick hon jobba mer koncentrerat på och noterade snabbt att inom ett begränsat område fanns en svag vittring. Násti jobbade sig sedan systematiskt allt närmare och valde att skallmarkera stående en meter från palldragaren och vänd emot densamma. Násti och Modji jobbar ganska olika och kompletterar varandra mycket bra. Nu när deras arbete går ut på att att jobba på skarpa uppdrag. Násti visar mycket tydligt på mycket långt håll att hon har människovittring och Modji vill komma närmare och visar mycket exakt var vittringskällan finns. Teamwork mellan mor och dotter. Det är alltid en fördel att söka med två hundar, där de kan konfirmera varandras markeringar. För säkrare avrapportering. En ensam hunds markering är bättre än ingen alls. Men flera hundars markering inom samma område är betydligt mer informativt.
Tack för god träning! Förhoppningsvis är vi fler den 6.4!