Fredag.
Då Matte visste att hon skulle vara hemifrån under lördagen förberedde hon hundarna genom att gå en långpromenad med dem mitt på dagen. Framåt kvällen fick de leta rätt på en del av sin middag, som Matte spritt ut på gräsmattan. Det blev inte helt enkelt för dem, då gräset växer som vore det i juni, efter allt regnande. Det nyklippta gräset var nyklippt i två dagar eller så och redan försvann de små torrfoderkulorna ner i gräset och det var rent nosarbete som gällde för att hitta dem. Vilket innebar en aningen ojämn fördelning av maten. Aili var envisare än Dima, som ansåg sig vara klar med sitt letande långt före Aili. Huruvida Ailis fortsatta sökande bestod av tomsök och Dima visste att så var fallet vet inte Matte.
Lördag.
Nu var det dags!
Matte hade på sin födelsedag nyligen överraskats av sina söner med en planerad utflykt västerut till Smedjebacken. Där ligger numera ångslupen Runn, som under många år var i Mattes fars ägo och fungerade som fritidsbåt åt familjen. Då var hemmahamnen i Djursholm och båten som flyttat från sjön Runn i Dalarna fick tuffa fram i Östersjön under många år. Efter det att båten sålts råkade den lite illa ut och sjönk till botten, men räddades av hängivna och kunniga personer till eftervärlden och renoverades. Den kom så småningom att skänkas till Föreningen Barkens Ångbåtar i Smedjebacken. Hon går nu på olika typer av turer på Barkensjöarna och kan chartras, vilket Mattes söner hade gjort.
Husse och hundarna förblev hemma och Matte hämtades och skjutsades av yngste sonen med hustru hela vägen till Smedjebacken. Där väntade övrig familj och en barndomsvän med besättningen på bryggan. Vilken fantastisk överraskning att få tillbringa eftermiddagen tillsammans på den gamla ångbåten! En nostalgitripp och en resa tillbaka till 1960-talet. Samma båt men nu återanpassad för passagerartrafik och inte längre försedd med sovplatser. Här var dukat för en måltid tillsammans och Matte hade knappt tid att sitta stilla och äta! Maskinrum och styrhytt måste beskådas och Matte kunde inte låta bli att fråga om hon möjligen kunde få styra båten en liten stund. Det fick hon! Varpå Mattes syster också ville återuppliva gamla minnen och tog över ratten en stund. Förr var båten trögstyrd med kedjor och nu gick det så lätt som vore ratten lös! Ett nytt system var installerat. Som när bilarna från att vara tungstyrda försågs med servostyrning.
Det var regn att vänta under dagen. Mycket regn! En klass 2 varning var utfärdad. Det hade funnits en risk för att färden skulle behöva ställas in. Men under de tre timmarna till sjöss kunde de sju passagerarna vistas ute på däck utan att bli våta. Först när båten skulle lägga till i sin hemmahamn började det regna så smått. På hemvägen österut öppnade sig sedan himlen och regnet vräkte ner över bilen! Risk för vattenplaning och sikten var usel, men alla kom hem ordentligt.
En fantastisk tur med båten! En fantastiskt tur med vädret! Alla ville få uppleva detta igen! En resa tillbaka i tiden tillsammans och nya gemensamma minnen hade skapats denna eftermiddag till sjöss.
Tack vare frivilliga insatser från alla som tar hand om den gamla ångbåten Runn och hennes ångbåtsgranne vid kajen är dessa turer möjliga. Tyvärr är snittåldern hög och nya unga intresserade saknas. Man har inte tid och man vill inte engagera sig i gratisarbete. För att få köra passagerare måste måste man ha en utbildad skeppare och sådana är det inte gott om.
Det kändes helt fantastiskt att denna tur kunde bli av och ett stort tack till er alla som gjorde detta möjligt!
Första semestern i slutet av juni 1965. Runn vid Lådna i Stockholms Skärgård.
Klicka för större bild.
Runn - med familjen på utflykt på Barken - Smedjebacken 26.8.2023
