Matte och hundarna stack tillbaka till Vettershaga på onsdagmorgonen. Det man inte har i huvudet....... Matte hade ställt upp fönster överallt och vädrat och var säker på att ett av dem som stod diskret på glänt glömts kvar i det läget. Matte kom ihåg rätt och hann tillbaka innan regnet började falla. Hundarna uppskattade att det var mulet och svalt och tog tomten i besittning för lite lek. Full fart i tallbacken! I duggregn fick hundarna sedan lite aktivering. Matte kastade in husnyckelknippan i högt gräs när inte hundarna såg och bad sedan om hjälp med att leta. Båda fattade genast vad som förväntades och i stor konkurens började de leta! Násti fick upp vittringen snabbast och skuttade bort i det höga gräset och hämtade nyckelknippan. Modji hängde på och båda godisbelönades. Sedan tog Matte med hundarna på en promenad utan koppel bort till den nerlagda bandyplanen, där traktorvägen tar slut. En gigantisk öppen yta för hundträning och annat. Några få minuter från stugan. Här körde Matte några inkallningar med två hundar på en gång. Kul och konkurens för hundarna. Snygg gemensam ingång och loppet var oavgjort. Eftersom det var Mysjkins födelsedag skyndade Matte sedan hem, för att låta den gamle mannen ha sällskap under hela eftermiddagen.
Tillbaka till SKANSKA för träning. Här fick Gázzi somna in och här skar sig Násti, men det är ett mycket bra träningsområde, som är stort och bjuder på olika möjligheter. På kvällens träning deltog tre närbesläktade Lapska och en fyramånaders Lapsk nybörjare. I en av de familjen som planerat för en Modjivalp finns nu en valp från en annan flock. En liten Lapsk kille som skall få växa upp med tillgång till olika miljöer för kurragömmalekar.
Modji fick ett frisök med två figuranter och ett stort sökområde. Besökarna följde med som störning för Modji och för lillkillen var det en bra träning att se en hund jobba och skälla men själv vara tyst. Inte lätt! Han skötte sig mycket bra med kunniga förare. Så här har vi alla börjat. Det är så lätt att man missar att ta tag i ett konstant skällande från början och senare blir det inte lättare. Att se någon springa är väldigt upphetsande för en hund. Särskilt för en vallhund. Modji hittade så småningom sina figgar och hon ignorerade valpen som följde med. Däremot blev hon lite förvirrad när besökarna kom att röra sig på vardera sidan av en av figuranterna, som ingen visste var han var gömd.
Násti fick söka i koppel överallt där det var stora ytor som lockade till höga farter och vassa föremål som kunde komma i vägen. Násti är som en kutdurk! Hon måste tränas att vara försiktigare och vänja sig vid att tolka synintrycken på ett nytt sätt. Två höga figgar hittades uppe på stegar och sedan fick Násti söka efter figgarna igen inne i ett tält. Där blir farten lägre och hon fick köra ett frisök. Synintrycksträning och sökträning. Násti hann se vad som stod i vägen och hon jobbade mycket bra. Bra markeringar.
Nástisonen Lime fick köra tomt i ett stort område och sedan fick han en figurant i ett tält. Lime har ett mycket bra sökmönster när han söker och området blev effektivt avsökt. Senare fick Lime en ny uppgift. När ett tält var fullt med vittring efter Nástis sök, fick Lime göra ett tomsök där för att lära sig att vara tyst när det inte finns någon figurant. Skillnaden på mycket färsk, men gammal, vittring och vittring från människor som är gömda. Han fick dessutom två nya figuranter. Lime skötte sig jättebra! Duktig kille!
Lillkillen fick gå vindstigar med sin husse som figge till en början. (Vindstigar finns beskrivna i bild med Modji under flik "vindstig"). Nosen åkte upp direkt när han fick vittring och en lycklig valp hittade sin husse bland diverse järnskrot. Lite stökig miljö hindrade inte denne nyfikne kille! Sedan gick det lika bra när det låg främmande gubbar gömda i vindriktningen längs vägen. En sådan här övning är ren lek och inget krav finns på hunden. Den kan alltså inte misslyckas. Figuranten ligger fritt, men gömd, så att hunden kan föras runt från alla håll i händelse vinden vrider. Vilket ofta händer. Hunden måste få en chans att få vind och fynda. Som hjälp att avgöra vindriktning i legan används en burk med talk. Men fungerar det inte är ingen skada skedd. Hunden har inte gjort fel. Den hittade bara inte denna gång. Då får man göra om det någon annan stans. Lek! Det är bara på lek! Inga krav. Inga kommandon. Viktigt! En nyfiken kille som gillade att hitta även främmande människor och som inte bangade för konstiga saker att klättra på. Tvärtom! Kul att se! Han kommer säkert att trivas med ytterligare besök på olika äventyrslekplatser! Lite socialträning med äldre tikar och en ung men vuxen hane av samma ras är inte heller helt fel. Välkommen tillbaka!
Hemma satt Mysjkin vid ytterdörren och väntade på familjen. Den lyxiga burkmaten är blöt och gav nog inte samma mättnad som favorittorrfodret. Han visade tydligt att ett sent kvällsmål var vad som önskades. Så klart att Mysjkin skulle få somna mätt! Med huvud och en tass på Mattes arm. Mysigt!