Söndag.
Dagarna avlöser varandra veckan runt när man är pensionär och det gäller att markera lördagar och söndagar känner Matte. För omväxling och trevlighet i tillvaron. Där känslan av "nu är det helg", "äntligen fredag" finns kvar i någon mån. Är det någon tid på året detta är påtagligt så är det kring jul med olika typer av julmarknader som avlöser varandra under adventhelgerna, samt ett och annat julbord. Där Lapskflocken har som tradition sedan Mattes söner var små, att äta julbord tillsammans. Där Husse och Matte har som tradition tillsammans sedan tjugo år att gå på olika lokala julmarknader med hantverk, i lador på gårdarna i trakten. Julen 2020 liknar inte jular dessförinnan. Skansen är stängt för första gången någonsin och för väldigt många har julmarkanden där varit ett måste sedan barnsben. "Ingenting är längre som förut" sjöng Anders Fugelstad 1969 och det känns oerhört aktuellt denna jul. Nu var det kanske inte julfirande det syftades på då. Matte minns mycket väl 1968! Ropen skallade, studenterna hade åsikter. Detta år, 2020, kallas "ett skitår" på många håll och ingenting har varit som förut sedan C-19 blev en del av världens vardag. Lika på olika sätt för hela världens befolkning.
Matte försöker så gott hon kan ha struktur på tillvaron. Trots allt.
Besöket i Wira Bruk tillsammans med hundarna på lördagen, visade att väldigt många tar chansen till julkänsla när tillfälle uppstår. En gårsbutik med café finns en halvtimme bort och mycket brukar exponeras utomhus under takutsprång på uthusen. Att "hänga på låset" kunde kanske fungera för ett julbesök? Flocken begav sig dit när morgonbestyren var avklarade.
Oroande många bilar fyllde redan parkeringen vid ankomsten, kort efter öppnandet. Hundarna fick bli kvar i bilen med sällskap av en nyfiken katt, som pinkade på bilarnas hjul och markerade revir på sin parkeringsplats. Utomhus fanns för omväxlings skull inte mycket att se. Tyvärr. Massor med bilar men inga människor? Det visade sig att många trängdes inomhus i de två butikslokalerna, som vore C-19 ett totalt okänt begrepp? Omedelbart innanför dörren var det stopp och det gick inte att komma in. Ingen begränsning på antal väntande inomhus? Många ville handla, Matte vände i dörren. Alla tänker nog likadant nu. Man vill handla lite julklappar, man vill få lite julstämning och en gårdsbutik i en "lada" på landsbygden borde vara luftig och dragig med god ventilaton och inte så välbesökt. Tänker många likadant samtidigt blir det trängsel oavsett.
Alla verkade tänka likadant och handlade först. Till fiket tvärs över gården hade inte många gått. Så Husse och Matte kunde utan minsta trängsel slå sig ner i ett hörn och äta en matig smörgås med kaffe. Med hem följde varsin bakelse, för markerande av "söndag med lyxfika" en grådisig dag innan jul. Modji och Aili fick rätt mycket omväxling där på parkeringen, med katten som höll koll på alla besökares bilare. Rutorna hade lämnats lite nerdragna för luftväxling och inte minst för intressanta dofter att kunna nå hundnosarna! Besöket blev rätt kort, men omväxling i vardagen blev det icke förty och nöjda for Matte och Husse hem till skogen igen.
Eftermidagen tillbringades sedan ute på tomten i blidvädret. Husse pysslade med veden och lite annat och Matte tog fram säcken med granris från den nyligen friserade häcken vid Torpet. Gradvis blir de spretiga granarna tätare och mer häckliknande i tomgränsen. Nu kunde Matte peta ner små grankvistar i de tömda blomlådorna och fylla olika byttor med fin grönska, för utplacering lite här och där. Några fina kraftiga toppar sparades för bindande av en fin grindprydnad på något sätt. Husse tog med hundarna på en sväng i skogen och skymningen föll fort när det var lågt i tak i diset.
Flocken gick i viloläge framför braskaminen och även den här dagen blev det lyxfika för Husse och Matte, som kunde känna att det inte var vilken vardag som helst. Det var söndagen den andra advent och det kändes.
