Tisdag.
Med svalkan kom orken tillbaka. Över tjugofem och närmare trettio grader med heta nätter av tropisk och fuktig karaktär under väldigt lång tid har tagit hårt på orken. Hittills i sommar har mycket blivit ogjort, lite har blivit gjort. Viket man kan läsa lite hur man vill. Krafterna och orken har gått till att håll liv i det som varit nyplanterat, genom att bära vatten från den grävda brunnen med gårdspump. Den sinade helt under några få veckor men har gett åtminstone tre hinkar i taget när det varit knapert. En kväll bar Matte tjugo tioliterhinker på raken och hade sedan ledvärk länge. Men växterna klarade sig! Husse och Matte längtar varken efter ett hus i Thailand eller i Portugal. Nu är det drägligt med tjugo grader och trädgården får det vatten den behöver uppifrån. Nu är det skönt tycker Lapskflocken i den lilla stugan i skogen.
Matte jobbade äntligen vidare med projektet att få till en snygg inramning av det tillbyggda rummet, där plintar skall döljas men luft släppas in. Måndagens arbete med ogräsrensning i nyanlagd jord och anslutning till nybygget fortsatte med stenarbete. Stora stenbumlingar skulle arrangeras på ett lämpligt sätt för utfyllnad och Matte kravlade åter omkring på knä på marken. Nu under tillbyggnaden. Vilket Aili hade vissa frågor kring! "Varför kryper du omkring Matte? Mår du inte bra Matte? Vill du också gräva och göra en lya här under? Då kan vi bo här båda två kanske?!" Aili kom och gick och ställde frågor. Matte förklarade och Aili lät till slut Matte hållas med sitt och slog sig till ro i korgen i uterummet. Men när Husse kom och hjälpte Matte med den tyngsta stenen ville Aili åter kolla läget. "Inspektorskan" har både hon och hennes mamma Modji fått heta många gånger! Nyfikna och alerta hundar som vill vara med och kolla när det händer något. Härliga hundar!
Tidigare på dagen hade familjen varit ute med bilen och uträttat ärenden lite här och var. Bland annat hade gamla hundprylar lämnats in på den lokala loppisen där behållningen går till Världens Barn. Summan för sommaren har nu nått drygt 97.000! Hem följde ett sedan länge sökt gnistgaller och även ett jättefint monterat älghorn - en elvataggare, som skall pryda Punschverandan, i par med ett mycket gammalt hjorthorn som följt Matte sedan femtio år tillbaka. Detta älghorn väckte stor nyfikenhet hos de båda Lapska! Med viss respekt nosade de noga igenom båda skovlarna, inklusive skallen de var fästa vid och sedan monterade på en träplatta. De stod liksom med sträckta halsar på lite avstånd och närmade sig försiktigt, för att sedan respektfullt nosa igenom föremålet som flyttat hem. Hur gammalt det är vet inte Matte, men förmodligen har det gått rätt många år sedan hornen var ute i skogen och gick. Lukt som intresserade fanns ändå kvar.
Medan Matte kröp omkring och flyttade tunga stenar hemma under huset, tog Husse en skogspromenad med Modji och Aili. För ovanlighetens skull visade hundarna på sällskap i skogen och inte rådjur eller andra djur! Vinden var inte stark, men ändå hade de vittring av det par med litet barn i bärsele som Matte sett gå in i skogen mitt för Lapskreviret. Husse och hundarna hade gått in i skogen på ett annat ställe längre söderöver, för att samtidigt tömma brevlådan. Med hundar som följeslagare blir man varse mer i sin omgivning än utan.
Båda hundarna visade under dagen och kvällen att de njöt av den tjugogradiga "svalkan", genom att skrota omkring på tomten och kolla lukter. Det var som om de varit bortresta och nu hade återvänt hem. Allt är ju relativt och i ett annat läge är tjugo grader ljuvligt varmt! Nu var det ljuvligt svalt.