På onsdagen kunde Husse och Matte läsa följande på FB, skrivet av Mánnus nya matte:
" Mànnu verkar vara en fantastisk hund, ikväll ska vi åka tåg, få se vad han tycker om det... Jag har cyklat med honom,klövjat honom, han är hos löptikar och har träffat både tikar o hanar och kastrerade utan problem. Gillar katter, men lyder."
I övrigt har all rapportering om Mánnus flytt till ett nytt hem bara varit positiv!
Matte var allt annat än positiv när Pudelmatte, med lös liten Pudel, stannade upp utanför tomten och medvetet lät hunden bli kvar vid staketet. Viljande hälsa på Modji mellan brädorna. Modji vaktade staketet och Matte försökte få tyst på Modji. Pudelmatte bara vinkade..... Aili och Násti skvallrade helt tyst och kom till Matte för godis. Matte måste ta ett snack med Pudelmatte, men har inte fått något tillfälle hittills, då en cyklists hastighet vida överträffar en haltande Lapskmattes när hon dessutom måste över bäcken. Hur tänker man när man stannar upp utanför en tomt med lösa hundar som börjar skälla och släpper fram sin hund för att stoppa in skallen innanför staketet? Hundar man inte känner och en hundägare man aldrig pratat med och nyinflyttad i området. När det dessutom är fullständigt uppenbart att ägaren till hundarna på tomten försöker få bort sina hundar från staketet och få dem tysta. En aktiv hundmänniska med hela gräsmattan full med agilityhinder. Man tänker så olika som hundägare. Matte får väl knacka på och be om träningshjälp.
Träning blev det på kvällen, men av annat slag. Husse, Matte och Limehusse tränade på Hakungekrossen.
Nástisonen Lime skulle träna på att vara uppbunden,tyst, i kanten på sökområdet, när andra hundar jobbade. Matte utsåg sig själv till "karantänsvakt" och placerade sig mitt emellan den stolpe där Lime var uppbunden och familjens bil där Aili kunde behöva en påminnelse om att vara tyst i bilen, när hennes släktingar skallmarkerade i sökområdet. Matte stod inte nära någon av hundarna, men inom syn och hörhåll. Lime var inte helt ensam, men hans egen husse hade lämnat honom och rörde sig i området när Husse körde två sök. När Násti sökt färdigt ville hon ta kontakt med sin son, men även detta satte Matte stopp för. I sökområdet får hundarna inte ta kontakt med andra hundar. På detta vis kom Matte att träna tre hundar samtidigt. Två skulle vara tysta när andra hundar arbetade inom synhåll och den som sökte skulle sköta jobbet och inte sociala kontakter. Mattes insats i denna träning bestod i att stå stilla och berömma Lime väldigt mycket, eftersom han var helt tyst hela tiden! Även Aili var tyst efter något enstaka provskall i början av hennes mormors sök. Aili fick också mycket beröm! Man kan ju inte bara korrigera och tala om när hundarna gör fel. De måste bli bekräftade mycket tydligt i vad som är det önskade beteendet! BERÖM när hunden gör rätt!!! Låt glad! Låt positiv! Hur skall hunden veta att den gör det vi vill att den skall göra om vi inte blir glada och berättar det för den?! Viktigt! Kvittra som kanariefåglar! Duktg Lime! Duktig Aili! Tyst och lugnt var det både när Násti sökte och Modji sökte.
Násti fick ett frisök där en figurant gömde sig flera gånger på olika ställen och hon tog sig an uppgiften med stor energi och löste den bra. Modji fick också ett frisök med samma upplägg, men inför funktionskontrollen fick Husse inte veta var figuranten gömde sig. Modji gjorde som sin mormor Gázzi och sprang ut på taket till ett av transportbanden för grus, flera meter ovan marken! Figuranten låg på bandet. Taket är välvt och tillverkat av pressenning. Inte så vidare värst säkert som underlag.
Lime belönades sedan med ett frisök med två figuranter och lite hjärngympa. Matte lyckades hitta ett helt nytt gömställe där vittringen hamnade på tidigare använda platser. Bakom en stor container, in mot berget. Uppe på containern fick Lime vittringen och fick jobba sig ner igen och in bakom. Lime var lysande denna kväll! Násti kunde vara stolt över sin son.
Sist men inte minst så var det Ailis tur. Hon fick som förra veckan en gömd och dold figurant och en person som var störning och satt öppet helt nära den gömda figgen. Typ räddningsarbetare. Figge och störningsperson placerade ut sig två gånger för två sök till Aili. Lilltjejen var jätteduktig och koncentrerade sig helt på vittringen från den person som hon inte kunde se. Ett av gömställena var riktigt svårt och Aili fick söka ett bra tag för att hitta vittringskällan. Figgen låg i en stapel med stora däck och vittringen slog uppför en slänt och in bland träden. Aili löste till slut uppgiften och hade då fått använda de små grå cellerna rätt ordentligt! Hon visade både att hon var uthållig i arbetet även när det blev svårt och att hon till slut löste uppgiften. Snyggt gjort av en hund på snart tio månader!
Kvällen avslutades med asiatisk föda vid Karby Torg i Brottby. Tack för ännu en givande träningskväll!