LÖRDAG och utställning.
Nej, ingen av familjens egna hundar skulle vänstervarva. Det var Nástisonen Epic, Gátchis Átjájuoksa Adja som skulle visas upp. Han skulle ställas ut på en inofficiell utställning i Sollentuna. Vilket innebar en resväg på en halvtimme ungefär för Husse och Matte och eftersom det inte var någon kurs för Husse och Modji åkte Husse och Matte till Sollentuna för att titta på Epic.
Bedömningen började klockan nio och Epic skulle gå som sjunde hund i ringen. En inofficiell utställning är ett ypperligt tillfälle för både hund och förare att träna. På allt det innebär att ställa ut sin hund. Förberedelser hemma, ankomst, stressnivå hos hunden, kontakt med hunden, närvaro i ringen, vilken ring och när, mera kontakt, korrekt uppträdande. Skall hunden in igen eller kan man åka hem? Kritiklappen finns var? Gruppfinalen är när? En himla massa är det att hålla reda på samtidigt! Samt hunden. Kontakt och åter kontakt! Ungefär så. Inte så himla självklart eller enkelt. Enligt Mattes erfarenhet, som inte är så himla stor vad gäller vänstervarvning. Men Násti har i alla fall fått ett championat.
Epic är en glad skit på snart nio månader. Han uppskattade mycket att sporthallen kryllade av hundar och han har en positiv syn på det mesta. Livet är fullt av möjligheter! Efter det att hans matte samlat ihop honom och etablerat kontakt, uppförde han sig mycket bra i ringen. Epic var den enda anmälda Lapska Vallhunden på denna valputställning. Domaren blev mycket förtjust i grabben och ansåg honom lovande, med en fantastiskt fin kritik. "Bra modell" ansåg hon! En för Matte ny beskrivning av en hund på utställning. Lite kul på något vis. Som en modevisning. Snyggt skuren och med god passform.... Domaren ansåg också att Epic hade god könsprägel, snyggt huvud, rörde sig bra och hade trevligt temperament. Samt ytteligare superlativer. Det där med temperamentet uppskattade Matte mycket!
Epic fick HP och blev BIR med fina rosetter. I gruppen deltog en hel del hundar och Epics familj slog sig till ro för att invänta gruppfinalen, tillsammans med Husse och Matte. Efter en fika uppdagades det att gruppfinalen var avklarad betydligt tidigare än väntat! Ingen högtalare fanns för att sprida budskapet och nu var det liksom kört..... Epic och hans matte hade sökts (i all tysthet). Efterlysningen nådde inte den intilliggande cafeterian dessvärre. I ingången satt någon mest hela tiden och fönade en hund, med ett redskap som väsnades i nivå med en byggfläkt...
Domaren mindes Epic alldeles väldigt väl och meddelade hans matte att hon hade tänkt placera Epic som grupptvåa!!! Om han bara hade varit på plats. "Men Du! Den här skall Du ha!" sade domaren och räckte över rosetten för placeringen som guppfyra! Epic blev alltså placerad som fyra i gruppfinalen. Utan att ens ha närvarat!
Fina killen!
Epics mormor behövde lite lydnadsträning på äldre dagar, varför Matte på eftermiddagen hängde på Gázzi långlinan igen. Efter ett uppehåll på sisådär 12 år.... Matte tog alltså med Gázzi på en repris över till granntomten, för att leverera ytterligare en tidning i det olåsta uthuset. Gázzi lurar man inte i första taget. Även om långlineträning inte innebär ett väldigt långt koppel, fäst i halsbandet, utan en lina på 20-30 meter liggande på marken och fäst medelst en fast öggla runt hundhalsen, så vet Gázzi när hon är lös och inte. En relativt uttråkad Gázzi gick nu åter fint intill Mattes sida längs vägen. Utan att ha blivit tillsagd därom. Matte tog med Gázzi ända bort till brevlådan 200 meter bort, för att tömma grannens låda på lokaltidning och reklam. Gázzi stannade sedan vid uthuset och inväntade Matte. Som en väluppfostrad hund. Inte skulle hon väl någonsin komma på den befängda idén, att rusa uppför backen och vidare ut i skogspartiet! Nej, nej.
Därefter fick både Násti och Modji lite långlineträning längs vägen även de. Lös men inte lös. Modji uppförde sig mycket bra och var väldigt följsam och lyhörd. Násti uppträdde som den ätglada och självständiga hund hon är. Hon drog sig försiktigt bakom Matte och trodde att hon bakom Mattes rygg kunde gena över vägen, för att blixtsnabbt sluka en kattskit i vägkanten. En del av traktens katter nobbar den djupa snön vid sidan av vägen och sköter nu toalettbestyren på den plogade vägen. Matte känner sina hundar och hade ögon i nacken. Men råkade blinka vid ett tillfälle. Fördel Násti.