ANNANDAG PÅSK
Gázzi, Násti och Matte tog en skogspromenad i den kraftiga och iskalla sydvinden. En bit in bland träden var det mycket behagligare än hemma på tomten! Dit in nådde inte de kalla vindarna och vid myren var det snudd på stilla. Solen silade ner mellan de höga tallarna och Matte dröjde sig kvar när hundarna åter markerade för något vilt ner i gammelgranskogen. Vargskiten vid tallen intill stigen var måttligt intressant, gammal som den var vid det här laget. Inte ens värd minsta markeringsdroppe. Vildssvinsgalten hade däremot varit ute och bökat runt i fuktiga partier igen och det var betydligt intressantare för Lapsktanterna. Matte lunkade vidare i skogen och bara njöt. Ingen brådska här inte! Varje promenad med Gázzi känns viktig och Matte tar vara på varje ögonblick.
Matte gick endast in för en snabblunch och tillbringade så mycket tid som möjligt utomhus, trots den kalla vinden. Hundarna njöt i solen på sina favoritplatser. Husse tränade hela förmiddagen i Norrköping och begav sig sedan hem för att komma före de värsta köerna in mot Stockholm. Han lyckades över förväntan och hemfärden gick snabbt.
Modji blev oerhört noga igenomnosad av sin Mor och Mormor. Lite mycket på en gång tyckte Modji som såg aningen spänd ut. Dels hade löpet framskridit och måste kollas noga, dels förde Modji med sig många lukter från lägervistelsen. Mycket information fanns att hämta här! Lägervistelsen innebar att Modji hölls kopplad hela tiden och nu kunde hon njuta av lite relativ frihet på tomten med sin familj. Hon såg ut att njuta av situationen och placerade sig på trappen föra att ha koll över sitt revir.
Husse och Matte tillbringade eftermiddagen med att fälla ytterligare några träd som växer in i ekkronorna snett över vägen. Fin björkved lockade! Men växer de in i stora trädkronor är de inte lätta att fälla. Nu återstår endast några stammar, men det känns lite kymigt att fälla björkar som nu skiftar i lila och kommer allt närmare lövsprickning. Skira, gulgröna, nyutspruckna björklöv i motljus, är för Matte det finaste vårtecknet. Men träd behöer livsrum och för många på för liten yta gagnar ingen. Inget utrymme för fint växta trädkronor.
Under helgen har många vinterstängda stugor öppnats och nya hundar har dykt upp på vägarna i området. En annan sorts vårtecken. Det som för "gamla" hundägare är självklart är inte alltid det för nyblivna hundägare. Vid flera tillfällen har en mycket ung hund varit ute på långa promenader lös längs vägarna. Med ägarna hängande efter, eller gående långt före när något intressant fångat unghundens intresse. Som hundar innanför staket. Unghunden vill in och leka och stoppar in skallen till totalt okända och vaktande hundar. Trafiken har varit intensivare i helgen och om vargars farlighet för unga och nyfikna hundar i skogen saknas kunskap. Det visade sig att påpekande gjorts av flera hundägare om att hunden inte borde få fara omkring lös på detta vis, för sin egen säkerhet. Jycken har börjat dra iväg på hare och är delvis av jakthundras. Åker man till "landet" råder frihet och allemansrätt och hundar släpps lösa överallt. Märkligt tycker Matte med flera. En fyrhjuling kom farande längs vägen i en hastighet långt över rådande begränsning och lösa och lediga for en Schäfer och en Terv fram i sällskap med motorfordonet. Upp till sjön och skogarna däromkring. Lugnet på landet är det visst många som söker.... Många oroas över utvecklingen och häromdagen visades ett TV-inslag där skogen var totalt sönderkörd. Trist att förbud måste till och att inte sunt förnuft finns i tillräcklig mängd.