Måndag.
Matte hade en hel del att göra utomhus och regn väntades frampå dagen. Varför dagens hundpromenad blev den första punkten på agendan. Halv tio en helgdag, första maj, visade sig vägarna i området ligga totalt öde. Vilket inte gjorde något alls. Ingen som promenerade och inga bilar. Det enda mötet på långpromenaden var ett ungt par som sprang med en Grand Danois. Fort gick det! En hund som fick komma till sin rätt och sträcka på benen tillsammans med sina människor. Aili och Dima föreföll inte det minsta intresserade av att kommentera trion. De satt snällt och tittade på när de flög förbi. Tyvärr kan inte Matte bjuda sina hundar på sådana fina springturer. Hon vågar inte ens cykla med hundarna i området längre på grund av trafiken numera. Tyvärr. När Matte och Husse flyttade hit bodde det mest fritidsboende här, vägarna var grusade och hastigheten var satt till trettio. Nu är vägarna asfalterade och hastigheten är femtio och dubbelt så många bor permanent. Den som häromdagen motionerade ett gäng Huskies framför cykeln i hög fart förbi reviret levde farligt. Trespannet framför cykeln blåste förbi mitt i vägen och in i en kurva. Det såg härligt ut och var helt möjligt förr. Inte nu. Därvidlag var boendet här mycket bättre förr! Matte åkte skidor på vägarna med sina två hundar i dragselar som draghjälp!
Efter promenaden stannade Matte och hundarna ute på tomten. Med regnet skulle vattnet i bäcken stiga och nå över stövelskaften. Jobbet kring vägtrummans mynning, där bäcken rinner in på tomten, måste göras klart. En renovering av tidigare ägarens murande behövde göras och Matte valde att ersätta sprucken murbruk med stenar. Dima var nyfiken och ville vara med på nära håll! Han uppskattade mycket att kunna stå ovanför Matte och då och då kontrollera på nära håll och lägga nosen i blöt. Då och då lämnade han Matte och satte sig närmare staketet för att kunna se vad Husse pysslade med som lät så kul! Motorsågens ljud tilltalar Dima! Han skulle säkert vill hjälpa till på vedbacken.
I övrigt visade Dima att han börjar förstå vad skvallerträning går ut på. Under tidiga eftermiddagen hade många vaknat till och ville komma ut och röra på sig. Sträckan förbi reviret upp till sjön är populär. Dima sprang ner till staketet och gav ett skall men lyssnade nu på Matte! Här kom Aili in i bilden. När Dima gav till ett skall dök Aili upp inifrån uterummet, där dörren stod på glänt. Godis! Skvallerträning innebär godis. Dima hörde Matte ropa, var inte blockerad, såg Aili bredvid Matte, väntande på godisbelöning och Dima kom direkt! Med belöning ur tub kunde Dima hållas kvar länge nog för att den passerande skulle hinna förbi. Aili förstärkte Mattes skvallerträning med Dima på ett mycket bra sätt och fick alltså lika mycket belöning som Dima. Utan att ha gjort annat än att resa sig och gå till Matte när Dima gav skall vid staketet. 'Do As I Do' i praktiken. Någon kommer på vägen - gå till Matte.
Matte hann precis bli klar med sitt stenstaplande och byggande av stenrösen, där stenarna måste låsa varandra på ett säkert sätt för att inte rasa ner i bäckfåran, när regnt kom. Husse hade precis hunnit komma tillbaka från en skogspromenad med hundarna när det började ösregna. Vilket det sedan gjorde resten av dagen.
Tvättmaskinen hade jobbat klart och en brasa tändes i stugan, för snabbare torkning av tvätten och för mysfaktor och skönare värme än från luftvärmepumpen i regnvädret. Uppskattat även av hundarna.