En kanske smått obegriplig rubrik. Men sedan det omtalade snövädret den 9 november har träningen ställts in några onsdagar just på grund av vädret! I november gick det inte att ta sig fram på vägarna i Stockholmstrakten, varför träningen ställdes in. Ytterligare en gång ställdes träningen in då mycket snö hade kommit och vägarna inte hann plogas. Rådet var "lämna bilen hemma", varför träningen ställdes in igen. I förra veckan blåste det så kraftigt att träd föll över vägarna lite här och där! Träningen ställdes inte in, men Lapskflocken liksom ytterligare en medlem i träningsgruppen bor "ute i skogen" och vågade inte ge sig hemifrån, då risken fanns att man inte skulle komma hem senare på kvällen. Onsdagarna har förefallit vara predestinerade för dåligt väder! Men så var icke fallet onsdag denna vecka. Alltså for Husse, Matte och hundarna iväg för att träna igen.
Onsdagens träning skedde i källaren till ett nerlagt sjukhus. Lite absurt i vårdkaoset som råder i Stockholm, med stängda vårdavdelningar och kaos på akutmottagningarna. Här finns flera tomma vårdavdelningar i väntan på "något". Ingen vet säkert. En tid bodde det flyktingar på en avdelning.
Nåväl, Matte skall inte fundera så mycket, då hon ändå inte kan göra mycket åt eländet.
Alla hundar bands upp på rad i en korridor, där det fanns stadiga rör att knyta fast koppel i. På rad låg hundarna här på sina förares jackor och väntade i tystnad på sin tur. Först ut var Modji och kompisen Kirou som fick göra ett gemensamt frisök efter fyra figuranter. De båda förarna fick själva välja taktik enligt Husse som lagt ut figuranterna. Man hade kunnat dela upp de olika rummen mellan sig, för att låta hundarna söka var för sig i sina tilldelade sökområden. Men det kändes för enkelt och ointressant! Hundarna känner varandra väl och skulle inte låta sig påverkas på minsta sätt om en anna hund sökte i ett närliggande rum. Nej här ville förarna låta hundarna få en annorlunda upplevelse och var själva nyfikna på hur hundarna skulle lösa uppgiften. Modji och Aili har jobbat så här tidigare och har då valt att söka i par på samma ställen i stort sett. Hur skulle detta bli? De båda förarna hade ingen aning om var de fyra figuranterna var gömda.
Svaret kom snabbt. De båda hundarna släpptes lösa i sökområdets största rum, fläktrummet, på ett "klara färdiga gå!" De valde att dra iväg åt varsitt håll och jobbade systematiskt igenom varsin del av det stora utrymmet med angränsande små förråd. De tog inte kontakt med varandra alls! Ingen av dem visade tecken på att få någon vittring. Modji valde i stället att byta jobb och ägnade sig åt födosök. Kan man äta spackel serverat i stor hink? Matte fick tuppjuck... Vad Modji hittade är oklart, inget syntes på golvet, men då och då kunde Modji ses tuggande? Efter ett tag ingrep Husse och bekräftade att här fanns ingen människa gömd. Hundarna fick lämna fläktrummet för att i stället söka igenom ett skyddsrum med flera mindre utrymmen utan dörr emellan. Här fyndade de först en figurant längst inne i mörkret, stående lite högt upp i ett hörn. De kom fram samtidigt och skalllmarkerade samtidigt högt och det ekade hårt från alla håll! Sedan ville de ogärna lämna utrymmet. Nu arbetade de båda hundarna var för sig och inte i par. De sprang ut och in och Kirou var först med att bestämma sig och skallmarkerade mot ett litet separat utrymme med brädväggar, likt en liten vedbod. Modji jobbade på denna vittring längs väggen men skyndade genast fram och bistod kompisen i skallmarkeringen! Snyggt jobbat!
Likartat arbetade Lapskduon i nästa sökområde, som var ett stort källarförråd fyllt med allt mellan himmel och jord. Ganska snart började de söka uppåt, även här var för sig. De fastnade i ett hörn där det var ganska trångt och sökte längs väggarna och uppåt. Men ingen figurant låg högt uppe på rören under taket! Nu var det Modji som bestämde sig först och skallmarkerade mot ett högt plåtskåp med stängd dörr. Varvid Kirou kom och hjälpte till. Hos alla figuranterna belönades hundarna i tur och ordning.
Nästa stora utrymme som de två Lapska skulle söka igenom var ett T-format utrymme, som för kvällen var ganska välrensat. Alla trädgårdsmöbler var märkligt nog borta! Men en bänk och ett bord samt några kasserade vitvaror och och lite annat att gömma sig bakom fanns dock kvar. Här kunde de båda förarna ganska snabbt avgöra att ingen människa var gömd, av hundarnas ointresse att döma. Nu återstod den stora centrala "hallen" till vilken både korrdoren där hundarna var uppbundna och alla andra utrymmen/rum gränsade. Även här arbetade de var för sig och båda hamnade i samma hörn, där de tydligt indikerade att de hade ett ökat intresse. När Modji på Mattes uppmaning nosade av en stängd plåtdörr kom hon till markering, varpå Kirou hängde på. Här var det knepigt då två stora hål med galler ovanför dörren spred vittringen vida omkring längs taket och ner efter väggarna. För att kunna spika vittringskällan måste hundarna nosa i dörrspringan.
De båda förarna var nöjda med hundarnas arbete och alla fyra uppskattade att träna på ett lite annorlunda sätt. Man måste våga prova! Blir det tokigt så är väl inte det hela världen. Det kanske inte blir den övning man tänkt sig, men det blir en annan övning! Som inte behöver vara så fel den heller.
Aili fick göra ett alldeles eget sök med några figgar väl utspridda i de olika utrymmena, medan Násti fick göra tvärtom. Hennes tre figuranter låg fördelade i varsin "gren" av T-rummet där hon fick söka fritt och fyndade dem utan problem och direktbelönades. Att Násti både kan och mycket gärna vill skälla mycket hos figgarna vet alla. Numera bör hon inte anstränga sig med att skälla mycket och länge tycker Matte. Här är utmaningen för figuranterna att godisbelöna så snabbt det bara går när de har hittats, för att få Násti att inte gå i skall. Hittaövning/direktbelöning. Men lite hann hon trots allt skälla! Násti var glad och mycket engagerad i sitt begränsade frisök.
En helt ny typ av lega/gömställe fick Matte prova på denna kväll, när hon skulle gömma sig för minstingen, Nástibarnbarnet Stella, nyligen fyllda ett år. En påhängbar cykelkärra för små barn stod undanställd i ett utrymme och här knölade Matte in sig så gott det gick. Vilket lämnade fötterna utanför. Omgiven av en massa genomskinlig plast undrade Matte hur de små barnen får luft när de hänger efter en cykel i regnväder. En lätt klaustrofobisk känsla uppstod. Men kärran var ju inte heller dimensionerad för en vuxen, så ungarna har det säkert bra.
Torsdagen ägnade Matte helt och hållet åt att dammsuga igenom sin dator efter förlorade bilder. Hittade några i skickade mail som tur var. Mest hundbilder. Familjebilder och resor saknas ännu tyvärr. Jo, Matte tog med hundarna ut i skogen en sväng också. Vägen var icke gåbar med en yta av "såpad is".
Trevlig helg önskar Matte er alla!
Matte läste en intervju med Trump i morse i fredagens D.N. Gjord av en tysk journalist. Hur världen ser ut efter i dag återstår att se. Men intervjun var oredigerad och den mest förvirrade Matte någonsin läst. Mr. Trump lovar att inte genomföra något av det han utlovat förrän på måndag. Nu skall han festa.
Att läsa hur den mannen uttrycker sig är en skrämmande läsning.