Matte har nu kollat upp varför det på Hunddata står att Aili gjort ett icke godkänt doftprov - trots att hon aldrig startade.
Ett missförstånd mellan Matte och arrangör ligger bakom. Situationen var av någon anledning väldigt stressig när Matte i mycket god tid anlände till lokalen. En kväll med hällande regn och det var lite allmänt rörigt med många människor, hundar och våta kläder. Trots att det var tid kvar innan provet skulle starta ombads Matte starta med Aili omedelbart vid ankomsten, den aviserade samlingen skulle hoppas över och Matte missförstod en instruktion. Fick således inte starta över huvud taget med Aili. Virrig kärring kände sig Matte som. Minst sagt. Pinsamt värre.
Reglerna är tydligen sådana att detta räknas som ett "icke godkänt prov" , vilket känns orättvist mot Aili, som inte har gjort något fel alls! Hon fick aldrig chansen till vare sig rätt eller fel då hon aldrig startade. Klantig Matte är inte kul att ha. Det är Mattes fel att det ser ut som det gör på Hunddata tyvärr. Förarfel borde det stå! Tycker Matte. Av rättvisa mot den stackars hunden som har haft en klantig Matte, som gjorde bort sig utan att veta om det. Som "blåbär" i sammanhanget kan det vara svårt att hålla reda på alla bestämmelser. Felet för att det blev fel är helt och hållet Mattes eget. Senare på kvällen gjorde Matte om och gjorde rätt och Modji blev godkänd. Tur man lär sig av misstagen.....
Matte gjorde om och gjorde rätt med Aili en månad senare och då fick Aili chansen att visa vilken himla snabb, säker och tydlig hund hon är när det gäller doftletande. På åtta sekunder hade Aili fixat doftprovet! Den här gången gick det betydligt lugnare till innan provet startade och den samling som skulle ha skett på det tidigare provet blev nu av som planerat. Stor skillnad blev det på stressnivån för alla inblandade! Upplevde Matte. Som hade kastat bort några hundralappar utan att få göra något prov. Snopet kändes det. Men är man klantig så är man. Stackars Aili.
På tisdagen tog Matte en långpromenad med hundarna och lyckades faktiskt hålla idealtiden. Trots isgatan i området! Icebugs på fötterna och siktet inställt på de få gruskorn som inte smält ner i isen lite här där, höll Matte på fötterna. En råget stod intill vägen och studerade Matte och hundarna när de passerade. Vilket utnyttjades för lite "interörarådjurenträning". Matte vände om snabbt och "sprang" några steg bort samtidigt som hon kallade in hundarna, ryckte lätt i kopplet och plockade sedan fram godis. Den typen av träning fungerade fint på de båda Husky/Schäfrarna tidigare i Mattes liv. Ju fler sinnen man påverkar samtidigt desto bättre. Här påverkades hörsel, känsel, syn och smak samtidigt som hundarna såg rådjuret intill vägen. Både Modji och Aili släppte intresset för rådjuret. Som unga har de inte klarat av att hålla tyst och låta bli att låsa sig mot rådjuren, som finns överallt runt om i området. En ständig träning pågår för att kontinuerligt befästa beteendet att "rådjuren rör man inte"!
Äpplen från i somras var sparade och de lades ut till rådjuren, som har det kämpigt med en hård isskorpa över maten. Blötsnö följt av många minusgrader skapar en svår situation för betande djur. Samma sak är det för renarna som inte kommer åt renlaven. I skogen är det nu trots allt barmark flläckvis, då stora och gamla träd fångat upp snön. Men råbocken går gärna inpå Lapskflockens stuga och söker föda. Häromkvällen stod han på en liten avsats på berget två meter från fönstret på baksidan. Han betade från murgrönan och blev lite rädd, varpå han höll på att halka nerför branten på ett par meter. Förhoppningsvis tog han varning av händelsen. En lämpligare plats är kring fågelbordet och där står han gärna och håller Husse och Matte sällskap när de sitter vid köksbordet.