Söndag.
Sol med skyar präglade dagen och fåglarna kvittrade där de kastade i sig maten vid fågelbordet! En blåmes förefaller ha flyttat in i granen närmast lillstugan. Lapskflocken begav sig ut till Torpet närmare kusten för att njuta av vårdagen och titta till stugan. Enligt många är det ett musår och naturligtvis går det lätt att ta sig in i en gammal stuga, där ingen vistas dagligen och stör. Dörrarna till de tre stugorna ställdes upp på vid gavel för ventilaton och det var kallare inne än ute! Nu fick den friska och rätt kyliga vinden svepa in den relativt ljumma luften i alla skrymslen och vrår!
Modji och Aili intog sitt revir och tog ett varv längs staketet. Att vildsvinen varit aktiva på slåttervallen längs vägen i närheten var tydligt. Fårnätet har stoppat dem hittills och det finns mycket mark runt om, som inte är inhägnad och tillgänglig för bökande svin. När Lapskflocken flyttade in i reviret hade hundarna fullt upp med att avslöja inkräktare från skogen och hygget utanför! Så snart fårnätet kom upp fick de ha sitt revir ifred. Det är en stor glädje att även Gázzi på äldre dagar hann få njuta av den relativa friheten på den inhägnade och relativt orörda och vildvuxna skogstomten! Hon var rörande när hon gick in i stugan och studerade Mattes förehavanden genom ytterdörren mot framsidan, för att gå ut och runt och huset och upptäcka att hon hittade Matte även när hon gick in genom köksdörren på baksidan! Hon såg lika rörande lycklig ut varje gång! Matte fanns överallt! I det permanenta reviret fanns då en enda dörr in i och ut ur stugan. Det första året med Torpet saknades staket och Gázzi med dotter Násti måste ligga uppbundna i långlinor. De hann dock båda få njuta av förmånen att ha en bit skog för sig själva. Där de fick vistas lösa utan någon som helst inblandning av någon människa. En skogsbacke full med blåbär, hallon och smultron.
Den här söndagen ägnade sig Husse åt att städa i snickarboden/förrådet och Matte åt att städa på tomten. Busksaxen användes flitigt för att röja rotskott och sly i skogsbacken. Innan visipporna blommar och riskerar att trampas ner. Hundarna syntes knappast till under en och en halv timme. En stor hund skällde en hel del bland husen neråt den gamla bandyplanen, vilket de två Lapska totalt ignorerade. Den var inte störande och de två Lapska höll sig tysta. De småhundar som kan hålla på och gaffla i höga tonarter i timmar hördes inte alls. Det stora lugnet rådde. När Modji och Aili haft mycket egentid valde de gradvis att samla ihop flocken och rörde sig mer i närheten av Husse och Matte. När Matte gick in i köket förväntade de sig båda en godisbit ur godisburken! En plåtburk med tätslutande lock som tur var. Möss hade gnagt kring locket men inte lyckats ta sig in.
Den kalla vinden började krypa in på skinnet och viss hunger gjorde sig påmind. Det var dags att stänga till och bryta upp. Efter en sväng förbi loppisen i färjeläget längs hemvägen gjordes ett stopp vid den gamla vallonsmedjan Wira bruk. Restaurangen var öppen och Matte ville fira sig själv på den Internationella Kvinnodagen genom att låta sig serveras en måltid, i stället för att sätta igång med matlagning vid hemkomsten. Husse tyckte att det var en bra idé och njöt av högrevsgrytan. Hälsotallriken som Matte valde var både god och hälsosam.
När Husse kört ner några stenar, som skulle med hem till bilen, ville Modji och Aili gärna ha skjuts tillbaka upp till gårdstunet!
Klicka för större bild.
