Torsdag - fredag.
På torsdagsmorgonen äntrade flocken (med bil) Eckerölinjens båt i Grisslehamn, för färd till Eckerö på Åland. Matte var arrangör och reseledare och hade bokat en minisemester med en hotellövernattning, inkluderande 3-rätters middag på ankomstdagen och riklig frukostbuffé på avresedagen. Allt som allt till en kostnad av 2.214 kronor inklusive båtresan, där bara bilen kostar många hundralappar för en enkel resa. Ett tips. Husse var nöjd. Den enda resan i år och en batteriladdning inför Husses knäbyte om ett par dagar.
Både Aili och Dima fann sig väl tillrätta i sittsalongen på båten. De slog sig till ro bland alla fötter runt omkring dem. (Film på Instagram). Båresan tar bara två timmar.
Efter ankomsten gick färden till Stallhagens Bryggeri med servering, för något i magarna innan kvällens middag på hotellet och Ålandspannkaka kändes självklar som energipåfyllning på eftermiddagen. Hundarna var välkomna vid bordet och serverades vatten. Färden gick vidare till hotell Pommern centralt i Mariehamn och ännu fanns några få parkeringsplatser kvar på hotellets parkering. Husse och hundarna gick i viloläge på hotellet och Husse kunde se Para-OS i lugn och ro. Matte tog en tur ner på stan och fönstershoppade, då de flesta butikerna stängde 17. Det viktigaste var att få sträcka på benen och få igång cirkulationen. Middagen skulle blir rätt sen, då två stora grupper fullbokat matsalen tidigare på kvällen. Därför tog Matte sedan med sig Aili och Dima på en fin paromenad i kvällssolen.
Klicka för större bild.
Efter en rejäl hotellfrukost checkade flocken ut och begav sig söderut från Mariehamn till Lemland. Målet var minibryggeriet Open Water, som utöver många olika ölsorter, brygger Cider. På Åland finns det väldigt många äppelodlingar av olika storlek.
Sedan styrde flocken mot nordväst och Kungsö i Jomala. Här finns ett ryskt kustbatteri från första världskriget. Husse blev kvar i bilen och Matte tog med sig hundarna längs vandringsleden upp på berget, till den numera rivna batterianläggningen. Den sträcker sig över en stor yta och resterna, i form av mängder med stenskravel, syntes längs hela vandringen (filmer på Instagram).
Detta batteri var ett av tio som Ryssland hade på Åland för försvar mot väst. Det är inte så länge sedan Finland med Åland tillhörde Ryssland. Finland tillhörde Ryssland 1809 - 1917 och 1917 blev Finland självständigt. Ett par år efter det att Mattes föräldrar föddes, i ett personligt perspektiv. Komna till toppen och mer tydliga rester av batteriet mötte trion ett par med tre okopplade hundar. Aili och Dima hade haft vittringen från dem ett tag, så ingen var överraskad. Hundarna var lydiga och lät sig snällt kopplas upp och en stunds trevligt hundsnack blev det där uppe på berget.
Efter en knapp timme var Matte och hundarna tillbaka nere hos Husse och Matte var nöjd med att hennes krånglande knä klarat turen - om än med vissa protester. Hundarna var nöjda, då de haft hur mycket som helst att lukta på längs vägen! Räddningshundar har platsen som träningsområde. Ett bra träningsställe!
Nästa mål var Geta i norr. Här avlöste äppelodlingarna varandra! En del stora, en del små och några jättestora, med stor produktion av äppelmust. På en stor brygga nere vid vattnet passade Matte och Husse på att få sig en bit mat och kaffe med Ålandspannkaka, på lite annat sätt än dagen innan. Dagens enda måltid innan avfärden från Eckerö. Matte passade på att ta en promenad med Aili och Dima längs vägen, med havet på ena sidan och en äppelodling på den andra sidan. En mycket fin promenad tyckte Matte. Även hundarna vad det verkade. Många nya dofter!
Nu var det dags att närma sig hamnen i Eckerö och dessförinnan hanns ett besök i det stora Posthuset intill färjeterminalen med. Matte besökte en utställning med konsthantverk i byggnaden och tog sedan en promenad med hundarna på klipporna ner mot vattnet. Några havtornsbuskar hade ännu fina bär och Matte och Aili lät sig väl smaka. Dima nobbade.
Så var det dags för hemfärd. Ett väderomslag var på gång och det hade varnats för hårda vindar. Omslaget dröjde och den två timmar långa båtresan avlöpte lika lugnt som resan dagen innan i omvänd riktning. Aili och Dima fick mycket uppmärksamhet från flera håll, där de låg lugnt och avslappnat bland alla fötter. Det var fler resande en fredag.
När bilen med de nöjda minisemesterfirarna körde i land i Grisslehamn kom regnet. Flocken rullade söderut och hemåt. På Väddö landade regnbågen i kyrkspiran!
Sammanfattningsvis en mycket givande liten resa med mycket innehåll. Det var väldigt roligt att resa med Aili och Dima och Dima har mognat mycket sedan fjolårets resa till Åland. Han har blivit ett år äldre och han har fått en inneboende trygghet. På bildäck uppstod ett öronbedövande oväsen just som Matte skulle lämna bilen med hundarna. Matte hoppade högt och det lät som om hela taket föll ner. Det var alla bilar som skulle upp på det övre bildäcket som orsakade oväsendet. Dima gillade det inte, men behöll lugnet! Folk överallt och trångt i hissen direkt därefter. Båda hundarna uppträdde balanserat och det var inte svårt att gå med dem tillsammans för Matte. De imponerade på fler än Matte. Ibland gäller det bara att bita ihop och stå ut och det klarade Aili och Dima fint. Världens bästa resesällskap. Av förklarliga skäl var det mycket Matte och hundarna när Husse hade svårt att gå och längtar efter att få sitt väldigt onda knä utbytt. På bilradion sändes Para-OS. Uppskattat av Husse.