Torsdag.
Matte har blivit lite ostadig på fötterna när marken är ojämn och i skogen har det känts obekvämt på ett mycket ovant sätt. För den som inte vet bär Matte glasögon för att se bra på håll och de har känts alltmer "fel". Med en pandemi har det inte känts bekvämt att sätta sig ansikte mot ansikte tätt inpå för ögonkoll och därför har ingen sådan gjorts, trots ett ökande behov. Nu var det äntligen dags. Varvid det kunde konstateras att glasögonen blivit för starka och därför har Matte inte korrekt kunnat bedöma avståndet ner till marken med brillorna på. Helt klart snubbelrisk vid traskande i terräng. Nu skall detta åtgärdas med nya glas i favoritbrillorna.
I kvällningen fick flocken oväntat besök av de nyblivna husägarna, som skulle hämta delar av trädgården och göra den till sin. Matte skulle alltså dela diverse perenner för flytt till en ny trädgård. Mattes trädgård är en "minnenas trädgård" med åtskilliga plantor som medföljt från barndomshemmet. Via en annan trädgård under tjugfyra år, innan Lapskflocken hamnade i skogen för sjutton år sedan. Nu skulle yngste sonen föra ett arv vidare från sin mormor. Genom att plantera samma plantor i sin trädgård som funnits i Mormors trädgård via sin mors trädgård - som varit en annan trädgård med samma plantor. Sonens eget barndomshem. Även han skapar en "minnenas trädgård" med ärvda plantor. Tradition. Historia och just minnen från barndom och äldre släktingar. Det känns fint.
Hundarna fick vid besökarnas ankomst en liten påse med torkad fisk, som katten Selma inte uppskattat. Matte spred ut de små fiskarna över hela gräsmattan och då de inte var så många fick de hamna rätt glest utspritt över stor yta. Modji och Aili studerade noga bakom glasdörren vad Matte pysslade med! De hade känt lukten av fisken i den öppnade påsen! Inget vardagsgodis direkt! Nu släpptes Modji ut först och inte hade hon tid att springa runt, utan hon tog vägen över bryggan i den nu uttorkade bäckfåran med ett elegant långhopp ut på gräsytan! Då släpptes Aili också fri för lite nosarbete/födosök. De släpps aldrig samtidigt för undvikande av trängsel, hets och risk för tacklingar på yttertrappen eller över bryggan.
Doften av de små torkade fiskarna var rätt stark och Matte hade vallat av området väl. Varför Modji och Aili höll på länge med sitt nosarbete i mycket god fart, innan de gemensamt ansåg området väl avsökt. Det uppstår aldrig någon konkurens eller osämja vid dessa födosök över gräsmattan, då båda har fullt upp med sitt och inte ser den andra. Helt allmänt så lever Modji och Aili, liksom tidigare släktingar i flocken, i fridsam harmoni med varandra. Nu fick de lite motion på kvällskvisten, då de var sysselsatta rätt länge med sitt nosarbete.
Att strö ut smått hundgodis eller varför inte en hel måltid över en stor yta för födosök, är ett bra sätt att sysselsätta en hund en stund. Mental stimulans i form av nosarbete och motion om ytan är stor nog ges samtidigt. En minijakt efter ett byte. Berikning för en hund. Man kan även sprida ut en måltid lite mer varierat och inte bara på en plan yta. Stoppa in kulor av torrfoder lite här och där på olika höjd för ett knepigare nosarbete. Farten minskar kanske jämfört med springandet i god fart över en stor öppen yta. Motionsmomentet kanske inte blir lika stort.
Lapsk Vallhund är generellt en lättfödd hundras. Liksom ponnyraser. Det krävs inte så mycket föda för att hålla dem vid liv. De blir alltså ganska lätt för feta. Det är, generellt sett, många Lapska Vallhundar som väger mer än vad de borde. De blir lite väl breda över ryggen redan i unga år. Som så många hundar. Övervikt är ett minst lika stort problem hos hundar som hos människor numera! Men det är inte hundarna som förser sig själva med för många kalorier, i förhållande till vad de förbrukar. De är lätt att skylla på att hunden har mycket päls och mycket muskler!
Det håller inte som förklaring! Oavsett hårlag och muskler skall MAN MED LÄTTHET KUNNA KÄNNA REVBENEN - UTAN ATT TRYCKA.
Gör man inte det är hunden överviktig.
Övervikt förkortar hundens liv.
Det är vi hundägare som styr detta. Ingen annan. Det går ABSOLUT INTE att jämföra hundar sinsemellan vad gäller mankhöjd kontra vikt!
Det absolut enda sättet att bedöma övervikt eller inte är att känna efter om man med lätthet kan känna revbenen på hunden - utan att trycka. På alldeles för många hundar, oavsett ras, kan man inte alls känna några revben. Man känner bara att det är en jämn hård yta. Inga revben.
Tyvärr.
Hundens livslängd hänger till stor del på oss som ger dem mat. För mycket att äta. Mycket belöningsgodis en dag - mindre mat. Övervikt kan man inte motionera bort. Som enda åtgärd. Bara genom att minska fodergivorna kan man få ner hundens vikt. Antalet kalorier dagligen får inte överskrida vad hunden förbrukar. Mer mat vid hård träning. Mindre mat passivare dagar. Man kan inte ge samma mängd alltid - oavsett vad hunden förbrukar dag för dag. Ingen skillnad mot vad som gäller för oss själva!
Man kan inte stoppa i sig fler kalorier än vad man förbrukar. Då blir man överviktig. Med hälsoproblem som följd. Även djur drabbas av vällevnadssjukdomar och det är vi som är skyldiga till det! Vi - djurägarna.
Kärlek köper man inte genom att ständigt sticka till sin hund godbitar. Man förkortar hundens liv med missriktade kärleksbetygelser. Ge hunden kärlek genom att leka med den i stället! Aktivera den!
Men inte genom att kasta pinnar och bollar. det skapar bara stress. Lek tillsammans. Träna in trick, lär hunden nya saker. Låt den leta efter saker. Sin middag till exempel.