Tisdag.
Efter månader med ett liv mer utomhus än inomhus kom den dag med dagsregn som behövdes på olika sätt. Vatten behövs i trädgården och i naturen helt allmänt, där marken törstar efter en het och torr sommar. Matte har lagt sin energi på att hålla tomten välskött. Ytterdörren har stått öppen och inomhus har flocken i pricip bara vistats nattetid. Jo det har städats då och då, men framför allt har saker blivit liggande lite här och där framme, inte minst kläder för olka temperaturer när det växlat väldigt den senaste månaden. Kallt på morgonen med bara några få plusgrader och sedan varmt under dagen. Matte har bytt kläder flera gånger om dagen och slarvat och inte hängt undan. I den lilla stugan märks det direkt när man inte plockar undan och nu tog Matte äntligen tag i detta undanplockande/dåliga samvete.
Till sitt försvar får Matte ange att Modjis sjukdom under våren med god rehabilitering och glädje, men med återfall när hettan kom och ett farväl till Modji slitit på den gamla tanten. Orken har inte räckt till allt som har behövt göras. Mycket blev äntligen gjort i stugan. Tvättmaskinen jobbade och tvätt plockades in och ny hängdes under tak på punschverandan. Medan Matte gick och plockade i stugan, fram och tillbaka och hit och dit passade hon på att gå in ett par skor som hittades på rea och passar perfekt till klänningen som Matte skall ha på sonens bröllop snart. Jättefina skor! Men ett halvnummer för små... De har lästats ut men högerskon klämmer och nu gick Matte med våta strumpor i skorna och proppade dem sedan fulla med tidningspapper. Om nu det kan hjälpa. Skall man vara fin får man lida pin! Hette det när Matte var liten.
Matte var ensam inne, ingen var i vägen och jobbandet flöt på timme efter timme medan regnet skvalade. Aili höll koll på omgivningen från uterummet, med utsikt över infart och väg och Husse var på Friskis och Svettis. Sist av allt flyttades Modjis biabädd ut ur Mattes sovrum och det såg så oändligt öde ut, där bredvid den enda bädden som är kvar nu. Ailis bädd stod jämte sin mamma Modjis och sin mormor Nástis bäddar, när Mattes sovrum byggdes till för en del år sedan.
Så småningom upphörde regnet, himlen klarnade upp när Matte ansåg sig ha jobbat klart. Ett tydligt resultat kunde skönjas. För första gången i Mattes liv skall en städhjälp ta vid på måndag! Då måste allt vara undanröjt och stugan möjlig att städa. Varannan vecka kommer sedan stugan städas av någon annan än Matte och Husse och det känns jättekonstigt. Men man vänjer sig säkert.För två år sedan försökte Matte hitta städhjälp, men efter mängder med samtal var det tydligt att hund var ett hinder på grund av allergier, stugan ligger för långt från allmänna kommunikationer. Dessutom var det oerhört svårt att bli lovad svenskspråkig städhjälp. Matte vill kunna prata med den som kommer hem och städar. Nu ser det ut att ha lyckats. Matte håller tummarna. Matte är van att klara sig själv och att behöva be om hjälp skaver. Men det finns så mycket roligare saker att ägna ork och tid åt de återstående aktiva åren i livet än åt att städa tycker Matte. Husse orkar inte heller bidra som tidigare. Ett försvarstal till att behöva anlita städhjälp blev detta tydligen....
Regnmolnen såg ut att ha dragit sig tillbaka och Matte tog med Aili på en långpromenad. Varpå nya regnmoln mycket snabbt dök upp bakom skogen i den friska vinden! Det började dugga nästan med en gång och snart öppnade sig himlen och regnet vräkte ner. Matte traskade på och gjorde ett stopp en stund under en gran vid en grind där det pratades hund. Två hundar på insidan och Aili på utsidan. En leksugen storpudel och en avvaktande Aili. Hon satte sig helt sonika, precis som sin mamma Modji, med ryggen mot grinden och de två svarta pudelbenen som krafsande försökte få med sig hela pudeln ut under grinden! Aili signalerade ointresse kontra grabbhalvan, som nätt och jämt kan betraktas som vuxen. Regnet kom och gick i korta vågor, Matte och Aili traskade vidare. Regnet tilltog och blev intensivare än tidigare under dagen. Det vräkte ner och Aili tyckte att Matte skulle ringa efter Husse för att bli hämtad med bil.
Efter en och en halv timme kom Matte och Aili hem igen. Aili var genomblöt men inte in på huden. Mattes jacka med huva var regntät, liksom skorna, men inte byxorna och strumporna. Det var inte kallt och promenaden var ändå rätt skön så här efter en dag med inomhusstökande. Enligt Matte i varje fall. Aili hade ju legat i uterummet hela dagen och tyckte nog att det räckte så. Gärna promenad! Men inte i hällregn.