Till er alla från oss alla!
På torsdagmorgonen kollades temperaturen åter på Aili och inget tydde på någon nära förestående valpfödsel. Det är nu inte heller riktigt dags ännu. Värmen håller i sig, så även den kraftiga blåsten. På morgonen vädrades huset igenom ordentligt och en behagligt svalkande vind blåste rakt igenom stugan! Hundarna mådde gott efter sin morgonpromenad och lämnades ensamma hemma en stund.
Husse och Matte gav sig iväg för det efterlängtade besöket på Nedergården, mellan Rimbo och Gottröra. En plats inte alls avlägsen, bara trettiofem minuter bort och en plats som passeras på vägen till Uppsala. Som passerades nyligen när Aili tog progesteronprov gånger två på Ulltuna, inför parningen. Men för det mesta är man på väg till eller från något och att stanna till på vägen är inte aktuellt. Varje sommar görs dock ett besök här och det har blivit tradition. En sommargrej, även om stället är öppet året runt. Innan huset är "fullt med valpar" kändes det angeläget att hinna hit och nu var det nätt upp att det skulle hinnas med.
Trots noggranna förberedelser med koll av Aili, och trots kort restid - gnagde ändå ett uns av dåligt samvete inom Matte. Som kanske borde vara hemma hos sin väldigt runda hund och hennes mamma. Men som samtidigt kände att hon måste ladda egna batterier, efter chocken med den eventuella beskjutningen av bilen i tisdags. Flera som sett skadorna på rutorna på bilen anser att ett luftgevär orsakat hålen och skadorna. Men hundarna fanns ju i bilen! Ett hål är mycket nära genomgående, med en utbuktning på insidan av glaset. Mattes försvarstal för sig själv, för att ge sig iväg hemifrån. Men Aili mådde bra och det var inte dags än. Så Matte skakade av sig Luther på axeln och tänkte på att själv må bra, för att hundarna och framför allt Aili skulle må bra.
På Nedergården finns en "butik och en loppis" på temat att en del är nytt, en del är gammalt och en del är renoverat. I olika gårdsbyggnader kan man strosa runt och vara nostalgisk! Här dyker mängder av saker från förr upp och Mattes barndom får väl räknas in i den kategorin, efter sextiofem år eller så. Här kunde Matte köpa en ask Violtabletter i "originaltablettask", likaså Nickel, men i ask och inte i fyrkantig "stapel". Veckopengen räckte till mycket när man köpte Ahlgrens bilar styckvis för ett öre! Ettöringar och tvåöringar hade man att betala med, liksom stoora femöringar och små silvriga tioöringar. Dagen enkronor är som dåtidens ettöringar och enkronors Marabou chokladkakor var ett begrepp. Jo, Matte mådde välbehövligt gott där hon strosade runt bland alla saker! Väldigt gott! Mötte blicken från en svart katt, som låg där som en sfinx och stirrade ut dem som närmade sig, likt en väktare av något värdefullt. Den blicken missade man inte! Då katten var av betong och målad och av hanterbar storlek, fick den följa med hem. Aili kan behöva en vikarie när hon nu skall vara mammaledig. Även om Modji säkert klarar sig alldeles utmärkt själv.
Husse, som hittat en bekväm stol i skuggan, roade sig med mobilen, medan Matte njöt av omgivningen helt allmänt och alla prylar. När Matte kände sig nöjd och färdigtittad, åts en lättare måltid i skuggan mellan gårdsbyggnaderna, som avslutning på besöket.
Hem kom sedan Husse och Matte till sina två hundar, efter totalt två och en halv timmes frånvaro, i form av en microsemester. De mådde som väntat bra och var säkert tacksamma för att en stor del av framsidan av huset ännu låg i skugga. Familjens nya vaktkatt placerades på trappsteget utanför ytterdörren och godkändes av Aili som vikarie. En microsemester med tankar på annat än misshandlad bil gjorde Matte gott. Ibland bara måste man iväg och göra något roligt och denna korta utflykt var väldigt värdefull. Just nu. En sommar med valpar och utan möjlighet att åka iväg någonstans.