Under måndagen gömde Matte olika behållare med eucalyptusdoft på lite olika ställen, då och då under dagen. Ett längre uppehåll i träningen har gjort Modji och Aili laddade och de tycker att detta är buskul. Däremellan njöt flocken till fullo av det underbara sommarvädret med arton grader i skuggan! Matte vattnade petuniorna i lådor och krukor, hundarna slappade i solen och sökte även upp skuggan ibland. De fick några promenader och flocken levde verkligen "i nuet" med ett väntande väderomslag inom kort. Höstfärgerna sprakade runt om och det är en årstid då en stuga i skogen känns som helt rätt plats! Bortsett från att skogen inte är säker för hundpromenader när det några meter rakt upp i skogen sitter en snitsel om att jakt pågår.
Lite väderhistorik: 1992 kom första snön den 11 oktober. 1993 den 15 oktober var det -8 gr. på natten. Första snön kom den 16 oktober 1993. 2016 den 1 november - snö! 1999 den 12 november - Rekordvarmt med +14 grader!
Väderdagböcker är intressant läsning, även om den Matte förfogar över inte sträcker sig längre bakåt i tiden än till 1992.
Tisdag.
Lapskflocken åkte ut till kusten och den lilla stugan/Torpet med den inhägnade skogstomten. Den stora "hundgården" med den stora "hundkojan" där Modji och Aili och före dem Gázzi och Násti kan och har kunnat leva ett hundliv med egna initiativ till egna aktiviteter. Husse och Matte ägnar sig åt sitt där och låter hundarna få ägna sig åt sitt. De är försedda med reflexhalsband så att de syns i skogsbacken och ingen behöver ropa på dem i onödan. Stugdörren står för det mesta öppen och de kan gå ut och in även i gäststugan som de bahagar. Under tisdagen försvann de helt under brunvissnande ormbunkar, under sitt blåbärsätande! Inte ens de gullysande reflexhalsbanden syntes. De åt båda intensivt av de kvarvarande bären och då och då var det något djur ute på hygget som fångade deras uppmärksamhet.
Medan hundarna var upptagna med sitt gömde Matte en pytteliten behållare med en droppe eucalyptushydralat i lådan till det lilla pottskåpet i sovrummet. Längst in i den lilla stugan. Modji och Aili fick sedan, en i taget, uppdraget att leta rätt på och markera denna doft. Sökområdet börjad redan direkt innanför ytterdörren och de hade hallen, vardagsrummet, glasverandan/matrummet, köket och sovrummet att söka av. Båda löste uppgiften snabbt och effektivt. Hundarna avtackades och fick åter ägna sig åt sina blåbär, medan Matte gömde om doften i gäststugan. Intryckt mellan slangvarven på slangvindan, stående bland lite andra undansställda sommartillbehör. Inte helt enkelt att komma åt alltså. Denna uppgift föreföll aningen svårare då vittringen spred sig neråt och ut över golvet i hela den femton kvadratmeter stora stugan. Här fick de jobba och tänka till och det var ju bra. Doften låg INTE under den stora trasmattan Modji! Men det märkte hon ju, när hon skrynklat ihop den. Avslutningsvis, innan hemfärd hade Matte gömt doften nertryckt i sand under en grankotte på gårdstunet mellan stugorna. Även här fördes doften iväg rätt långt ut åt sidorna och hundarna fick jobba på rätt länge för att gradvis krympa ner sökområdet. De ville gärna tro att doften låg kvar på trädgårdbordet där den fått mallanlanda under en fikapaus. En gammal lega således och mycket nyttig träning. Gammal vittring är en störning så klart och att träna med störningar är nyttig träning. Hundarna måste skärpa till sina sinnen. Fokusera. Båda löste uppgiften fint genom ett metodiskt sökarbete med bra sökmönster. Doften fick ligga till sig i tjugo minuter vid varje platsbyte.
Det blev en eftermiddag varvad med blåbärsätande i frihet och träningspass med luktletande ute och inne. Husse och Matte kopplade av och ägnade sig åt hundsnack och lite jämförande studier av BPH-resultat. Är man van vid MH-protokoll så är ett BPH-protokoll något annat. Aili har gjort både ock. Intressant.