Mycket stor hundutställning på hemmaplan! För första gången! Stockholms Kennelklubb ordnade den återkommande nationella utställningen: Ulla Segerströms och Bertil Sted-Grens Minnesutställning, på Vallentuna Flygfält. Den har tidigare gått på Täby Galopp och i Almare-Stäket. 2.774 anmälda hundar. Sol och små lätta moln!
Husse och Matte väntade i det längsta med att anmäla hundarna för att se om de skulle börja fälla. När de inte gjort det anmäldes även de två vuxna. Att Modji skulle vara med var en självklarhet! Av två skäl: Träning av en massa saker och samma domare som tyckte så mycket om Modji på Lapphundklubbens utställning i Furuvik - Hans-Åke Sperne. Han accepterar inte att hundarna skäller i ringen, så Násti var nu specialtränad.
Men för en dryg vecka sedan föll stora sjok av underullen på både Gázzi och Násti. Husse tyckte att de kunde stanna hemma, men det tyckte inte Matte. Betalningen var gjord och resan inte alls lång. Bara två mil dit. Modji skulle ju ställas ut i vilket fall! Bra träning även för Násti att hålla tyst i ringen!
Beräkningen var att de Lapska skulle börja dömas vid 11.30 tiden. För att träna Modji bland alla hundar och för att få henne lite trött, anlände Husse och Matte redan vid niotiden. Men Sperne är en noggrann man och först vid tvåtiden var det de Lapskas tur. Endast en tio minuters paus för domaren dessförinnan. Endast fyra Lapska var anmälda. Husses och Mattes tjejer och en jättesnygg unghane på ett år.
Först ut var valparna. Alltså valpen. Modji. Hon gjorde precis som hon lärt sig! Sprang fint med fokus på Matte och ställde upp sig jättefint! Duktig tjej! Matte var så stolt över åttamånadersvalpen! Modji var knäpp tyst! Trots att en Dalmatinerägare placerat sin hund bredvid Modji strax innan Modji skulle in i ringen. Snacka om störning! Modji och Dalmatinern ville bara leka och Modji började skälla i frustration. Matte gjorde precis allt för att dra Modji på sig och få henne att ignorera Dalmatinern. Det lyckades!
Här är resultatet och Modjis kritik:
Resultat: BIR-VALP och HP.
Kritik: 8 mån. tikvalp med fina linjer. Feminint huvud med fint uttryck. Saxbett. Välformad bröstkorg. Mycket bra täckhår. Behårade öron. Välansatt svans. Utmärkta tassar. Rör sig lätt med aningen välvt ländparti. Trevligt temperament. Väl uppvisad. Bästa valp.
*******
Nástis resultat: BIR och CK.
Kritik: Mycket feminin med härliga linjer. Feminint huvud med vackra linjer. Hårbeklädda öron. Mycket stark kropp med fin (?) bröstkorg. Utmärkta täckhår. Skall ha mer underull. rör sig mycket vägvinnande med väl buren svans. Väl visad.
*******
Gázzis resultat: BIR-VETERAN och HP.
Kritik: 12-årig veteran med långa fina linjer. Vackert huvud. Mycket välkroppad och i god kondition för sin ålder. Goda täckhår och underull som flyger i vinden. Goda tassar. Rör sig balanserat men något kort bak. Mycket bra fram. Väl visad. Bästa veteran.
Dessa goda resultat innebar att alla Husses och Mattes hundar gick till finalringen! Klockan var nu så mycket att valpfinalen snart skulle gå. Som tur var. Nu var Modji trött och tyckte att det var vääldigt många hundar på en gång i en jättestor ring. Nyss var hon ensam i en liten ring. Men när hon fann den Svenska Lapphundvalpen och fick lite köttbulle av hans matte piggnade Modji till. Men när hon skulle springa in i finalringen liknade Modji en orm som i full fart slingrade efter marken framför Matte. Modji stretade och drog i kopplet något alldeles hemskt! Peppad av hela situationen och långt från den fina trav hon nyss gått i vid sin mattes sida! Att hon åkte ut i först gallringen var liksom inget oväntat!
Nu fick Matte fruktansvärt bråttom, eftersom veteranerna redan hade samlats för en första bedömning. Full rulle till Husse för hundbyte. Modji ville inte alls springa rakt igenom grupper av hundar, utan att ta kontakt med dem på ett väluppfostrat sätt. Tillbaka med Gázzi till samlingsringen för en första bedömning. Till Mattes glädje var det fler som visat BIR-valpar och var sena till samlingen. Gázzi blev mycket förtjust i en Eurasier som stod bakom henne! In i ringen trippade Gázzi så fint och såg ut att njuta av att få visa upp sig. Men även hon åkte ut direkt. Det brukar de Lapska oftast göra i finalringen. De är inte så spektakulära.
Nu beslöt sig Husse och Matte för att strunta i att visa en urfälld och solblekt Násti i finalringen långt senare. Lite middag stod högre upp på önskelistan! Samt tid för hundarna att vara fria hemma på tomten ett tag.
Förutom att alla tre hundarna fick mycket fina kritiker, gav dagen ytterligare två "vinster": 1. - Kontakt med Blå Stjärnan som gärna ställer upp och är figuranter vid lagtävlingen i oktober!
TACK! Toppen!
2 - Ingen av våra Lapska gav till ett enda skall i utställningsringarna!
TACK INGELA!
Tillbaka