1971 kom Anders Hallgrens första bok om problemhundar och hundproblem. I Mattes minne var han rätt ensam om att skriva om och tala om detta. Varför Matte med hundkompisar läste och lyssnade och tog till sig vad som skrevs och sades. På 1990-talet började Matte träna räddningssök med sin Husky/Schäferkorsning Fenja, som blev certifierad tjänstehund-räddningshund 1994. Hon var ingen problemhund, men hon var den hon var och viltintresset fanns där. Matte läste, lyssnade och lärde; inte fanns det sociala medier och inte fanns det en uppsjö av människor som ville hjälpa alla som hade problem i sin relationer till sina hundar. Nu finns det en uppsjö av människor som vill hjälpa alla som anser att de behöver hjälp med sina hundar på olika sätt.
Inte blir det lätt för den hundägare, nybliven eller inte, som upplever sig ha problem med sin hund och försöker få svar på sina frågor och börjar söka information. Det finns precis hur mycket information som helst där ute! På nätet på olika hemsidor hos olika hundpsykologer/hundtränare. Med olika bakgrund, olika erfarenhet och tänkesätt och olika skäl till att man valt att ägna sig åt att försöka hjälpa andra hundägare. Matte tycker för egen del att det är en god blandning av sådant hon instämmer i och sådant hon inte alls instämmer i. Utifrån egen erfarenhet som hundägare sedan 1964. Först en Dvärgpudel som 16-åring och boende hemma, men med totalt eget ansvar för denna hund i allt! En mycket bra hund att lära sig att vara hundägaree på. Sedan blev det en Husky som tävlade drag några år, men livet förändrades med en skilsmässa och livet med drag blev en omöjlighet som ensam förälder till två barn.
Det blev en Husky/Schäfer och sedan en till. Därefte en Lapsk Vallhund som flyttade in nio månader gammal som en omplacering. Hon blev den första i rasen som blev certifierad räddningshund i Sverige. Därefter blev det ytterligare tre generationer duktiga Lapska Vallhundar födda här hemma och Aili är nu tolv år och det har hon ingen aning om. Så flyttade omplaceringen Dima in. En sönderstressad hittehund som hamnade lite fel när han kom till Sverige från Ryssland och sedan hamnade rätt tillsammans med Aili. Det blev väldigt bra.
Ingen av dessa hundar har Matte upplevt som en problemhund, även om två av dem inte fungerade med sina första ägare. Det har nog snarare varit relationen som har varit ett problem. Hundägaren har upplevt hunden som ett problem och antagligen har hunden upplevt ägaren som ett problem. Hur som så har de båda inte fungerat optimalt ihop. Det funkade bättre när de fick flytta till en annan flock.
Det förefaller vara många hundägare som anser att de har hundar med problem. Som anser att de behöver hjälp med sina hundar. Som behöver hjälp för att få hundarna att fungera i det sammanhang och den vardag de befinner sig i. Det enkla torde vara att lära hunden uppföra sig som den kan förvantas göra som en väl fungerande hund i ett väl fungerande sammanhang. Det svåra torde vara att lära hundens människa/människor att uppföra sig så att hunden mår bra och uppför sig som en väl fungerande hund i en väl fungerande familj.
Matte undrar hur mycket psykologi och pedagogik som ingår i utbildningen för den som erbjuder sina tjänster för att hjälpa andra mot betalning? Ren nyfikenhet! Inget ifrågasättande eller fördömande! Då utbildningen till räddningshundinstruktör inte alls innehöll någon utbildning för att hantera kurshundarnas förare förr. Hur det är nu vet inte Matte.
Efter pandemin upplevdes många spontanköpta hundar som problem. Inte så konstigt kanske. Alla kunde inte omplaceras. Alltför många friska hundar avlivades, då de inte längre behövdes när pandemin var över. Men så sker även nu. Felköp och för dyrt med hund. Veterinärkostnader inte minst och försäkringarna är dyra även om man jämför aldrig så mycket.
Det som är så sorgligt är att många hundar köps av människor som inte alls satt sig in i hur hundar fungerar, vilka behov de har och vad det innebär i form av anpassning till hundägandet av sin/sina människor. Hunden kommer att uppfattas som ett problem och en problemhund. När det är relationen till ägaren och i slutänden ägaren som är problemet.
Alla människor passar inte att ha vare sig häst, katt eller hund. Eller att ha något djur över huvud taget. Levande varelser som har rätt till sina liv och en korrekt och anpassad behandling. Alla passar inte att ha saker som passar andra bättre. Alla passar inte för samma saker. Vi är olika och en del har det i sig andra inte. Matte ombads vara tyst på musiklektionerna för att inte förstöra för klasskamraterna med sin falsksång. Andra kan sjunga. Det kan inte Matte. Hon är bättre på hundar.
Det är inte lätt att vara hundägare! Alla skall inte heller ha hund. Det kan inte vara ett bra liv för en hund att bli betraktad som ett problem. En del inser sin begränsning och söker ett nytt och bättre hem till sin hund. Många hundar omplaceras. Det räcker inte alltid med att anlita en hundpsykolog/ hundtränare, då man lätt faller in i gamla mönster efter ett tag. För många blir det väldigt bra när man väl fått hjälp av någon som kan få hundens människor att förstå sin hund! Icke att förglömma.
Tänk om fler tog reda på mer innan de spenderade massor med pengar på att köpa en hund, som vore det ett föremål. Då skulle fler slippa uppleva sina hundar som problem och fler hundar skulle slippa bli betraktade som stora problem.