Söndag.
Efter en lördag med middagsbjudning tog Lapskflocken en söndagspromenad i centrala Vallentuna, för omväxlings skull. På golfbanan var det knökfullt med parkeringen full av bilar, som vore det mitt i sommaren! Det må så vara att det är varmare än förväntat för årstiden och barmark, men sommar kändes det sannerligen inte som! Tungt gråmulet med moln på olika nivåer och många nyanser av grått och en isande kall byig vind, samt fyra plusgrader bet i ansiktet! Söndagspromenerar på gångvägen/stigen utmed Vallentunasjöns strand nedanför kyrkan gör många. Inte bara hundägare. Så ock den här söndagen. Hundarna fick en hel del träning i att möta andra och för dem okända hundar, vilket det hanterade exemplariskt.
Matte ömsom gick åt sidan och ömsom passerade med hundarna i kort koppel samt uppmuntrande och stödjande småprat. En kille med en Berner Sennen tränade uppenbarligen själv på hundmöten och gick åt sidan i mycket god tid. Han var mycket aktiv med hunden som fokuserade på honom och inte på de två Lapska Vallhundarna. Det märks så oerhört tydligt när Modji och Aili möter hundar och känner sig otrygga, med lösa hundar som far omkring, eller är långt före föraren i flexikoppel. Kontra när de möter hundar som de upplever vara under kontroll. Grannhundarna hemma, som passerar regelbundet på vägen utan koppel och långt ifrån sina förare, gillar de inte alls att möta på promenader. Dessa hundar brukar stanna upp och nosa länge utanför staketet och förarna passerar ibland i förväg, låtande hundarna hållas. Varpå de gärna tar en sväng in mot grinden. Sådant går de två Lapskdamerna igång på. Ett hot mot det egna reviret. En annan sak.
När de är på okänd mark och möter okända hundar som uppför sig städat, har de inga åsikter alls om vem de möter. Ingen konkurens om revir och inga gamla oförrätter i form av dåligt uppförande och stirrande. Saker hundarna är väl medvetna om i form av återkommande signaler och som ofta går ägarna förbi. Det finns hundmöten och hundmöten och de möten med andra hundar som de Lapska upplevde på söndagspromenaden längs vattnet, var mycket väluppfostrade från alla håll.
Nedanför det vinterstängda bassängbadet traskade Lapskflocken och vidare förbi den nyuppförda kvarnen. Nu är även vingarna på plats. En pyroman gick loss på både den och den lokala hundklubbens fina gamla röda villa för många år sedan. Allt brann ner. Hundklubben hade fått hyra huset av en närliggande bostadsrättsförening och Matte som på den tiden hade två Husky/Schäfertikar var med och renoverade och rustade huset till användbart skick. Det slipades golv och målades, fikades, pratades och skrattades. Mellan egen hundträning och ledande av gemensamma hundpromenader och andra aktiviteter. Klubben blev sedan en Brukshundklubb och fick en annan byggnad på en annan plats intill flygfältet.
Efter en timmes rask promenad i blåsten fick hundarna vila i lä i bilen en stund. Medan Husse och Matte besökte den nyöppnade och mycket populära sushirestaurangen. Hem for sedan flocken och det var fortfarande förvånansvärt många människor i grupper ute på golfbanan! Parkeringen var halvfull. I januari. Det har aldrig hänt tidigare, även om den väldränerade banan ofta öppnat tidigare än andra i trakten. Matte hade sett fram emot ytterligare många härliga promenader med lösa hundar under våren. Man det blir nog lite vinter till slut.