Mitt på tisdagen tog Matte med sig hundadrna upp till sjön, för en tur ut på isen. Nu hade det fallit väldigt mycket mer snö och alla upptrampade och uppkörda spår var igensnöade. Oj så tungt det blev att ta sig fram! Både för Matte och för hundarna! Men för Modji är ingenting jobbigt. Hon for fram hit och dit med stora skutt! Till en början skuttade även Gázzi och Násti, men insåg snart att enklast var att följa i Matte spår. Matte skuttade inte! Det gick verkligen inte för hundarna att gå i den ospårade snön längre. Den var för djup! En halvtimmes tungt pulsande fick räcka. Tyckte alla utom Modji!
På kvällen var det träning på Ulltuna Djursjukhus. Närmare bestämt i kulvertarna under klinikcentrum. Där finns ett stort kulvertsystem och det är lätt att komma bort sig. Rena labyrinten!
Gázzi fick ett sök som inte var så stort. Två figuranter var utlagda och Gázzi fick vittring från båda vid en punkt i en korridor. Gázzi bar sig även denna kväll åt som i sin barndom. Hon skällde alldeles för mycket och fastnade i ett utrymme mitt emellan legorna där vittringarna eventuellt gick ihop. Matte fick med sig Gázzi vidare och långt inne i en korridor hittade hon figgen i ett totalmörkt utrymme bakom stora rör. Därefter gick hon vidare och hittade den andra figgen i ett sidoutrymme mellan två korridorer.
◊
Násti fick ett stort frisök med fyra figuranter. Matte var figurant och var gömd precis där sökområdet började. Det upptäckte Násti direkt! Näsan var påkopplad ända från starten. Jättebra! Násti gick ut väldigt långt på egen hand och hittade sina figgar i labyrintkorridorer, ett mörkt rum och ett fläktrum. Markeringarna var mycket bra! Husse var väldigt nöjd!
Modji skulle denna kväll utsättas för lite av ett elddop. Matte ansåg Modji mogen för det. Modji skulle få ett stort frisök i många och krångliga korridorer. Ingen figurant skulle vara utlagd. Modji skulle tränas i tomsök. Hon skulle tränas i att arbeta länge utan att hitta någon människa och utan att ge upp och stänga av näsan. Förutsättningen var att det fanns vittring från människa överallt i sökområdet. Motivationen att gå ut och söka måste finnas! Alltså fick Modji vänta till sist av alla hundar som tränade den här kvällen. För att ett tomsök skall bli en bra övning för en hund i början av sin utbildning, måste hunden få en figurant på slutet! Den där figgen som får hunden att förstå att det lönar sig att arbeta hur länge som helst! Belöningen i det läget får gärna vara något alldeles extra! Guldfiguranten!
Modji startades och försvann! Hon tog för sig mycket bra och kände människovittring överallt! Modji stack iväg in i labyrintsystemet och Matte var jätteglad åt den lilla bjällran på Modjis sökskynke, som tillsammans med en blinkande röd lampa avslöjade vart Modji tog vägen. Till viss del i alla fall. Matte behövde inte någon gång be Modji att gå in i olika utrymmen. Mörka rum, fläktrum, flervinklade korridorer, ett mörkt källarföråd. Överallt stack Modji in på eget initiativ och sökte! Av figurantintresse! Hon ville hitta en människa i all denna vittring! Hon sprang och sprang, hela tiden med näsan påkopplad! Vid ett tillfälle måste Matte kalla in Modji eftersom det dröjde lite väl länge innan Modji kom tillbaka. Hon arbetade mycket nitiskt och lämnade inte ett område förrän hon var säker på att det var tomt. Vilken arbetslust! Modji imponerade verkligen.
När Modji sökt i ungefär en kvart utan att hitta någon människa, fick en träningskompis en signal att gå iväg och gömma sig i en hiss, alldeles vid slutet av sökområdet. Han skulle gå dit bakvägen för att inte lämna ett flyktspår och hissdörren skulle lämnas på glänt. När han var på plats fick Modji fortsätta att söka den sista korridoren tillbaka mot starten. Hon sprang i full fart på det skramlande "plåtplattegolvet" och vinklade in i ett utrymme bakom hissen. Strax kom hon tillbaka och då fick hon vittringen från figgen i hissen! Öronen åkte bakåt och svansen började gå! Snygg och lättläst "markering". Hos figgen fick Modji dubbelt så mycket godis som hon brukar få. Guldfigge efter ett mycket väl utfört arbete! Hon arbetade i minst en kvart. Effektivt sökarbete hela tiden.
Modji arbetade helt tyst. Inga frustrationsskall när hon hade mycket vittring i näsan, utan att finna någon figge. Jättebra! Hon arbetade väldigt självständigt och var långa perioder helt utom synhåll för Matte. Hon hade näsan påkopplad hela tiden och slog aldrig ner farten. Hon tog hela tiden egna initiativ till vart hon skulle springa och söka.
Nog med skryt, men både Husse och Matte var mer än nöjda med hur Modji hade klarat testet.
På onsdagmorgonen är Modji nu väldigt trött och tar gärna sovmorgon! Det blev mycket i går! I dag måste hundarna vara ensamma ett tag, så det passar bra. Planering!
Vore det inte för ultraljudet så skulle Matte vara säker på att Násti var dräktig. Skendräktighet kan vara lurigt! Bilden är från tidigare "skenvalpningar".
♦ Tillbaka