Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

 

Ansvariga för innehållet är både Husse och Matte. Skriver gör M. i samråd med H. 

GRATTIS SAIVI MED MATTE TILL NW-DIPLOM!

2018-10-28

Ett jättestort GRATTIS till Modjis dotter, Ailis kullsyster Saivi, som på lördagen tillsammans med sin matte fick ett diplom i nowework. För fyra felfria sök inomhus. Av 43 tävlande placerade hon sig som 9:a på ett av söken! Som alla fick utföras med lösa hundar till förarnas stora glädje. Mycket snyggt jobbat! Saivi fick beröm för sitt noggranna sök och hon upplevs som lika ambitös i arbete som sin syster Aili. Hundar som vill göra ett bra jobb och har ett bra arbetstempo båda! 

Matte känner att hon måste ta tag i denna träning igen, som inte kräver gående hela dagar. Intensivträning i grupp över en helg är inplanerad framöver! En aktiv helg med nyttiga tips för utveckling ser Lapskflocken fram emot.

lördagen var det ett intensivt och ruggigt höstväder i trakten. Snön yrde i luften och det blåste småspik. Löven på marken såg ut att återvända upp i trädkronorna, där de virvlade åt alla håll och även rakt uppåt! Hundarna visade tydligt att de föredrog brasvärmen i stugan. Modji skolkade från jobbet i väktarstolen i uterummet efter morgonpromenaden. Dock gjorde Husse, Matte och hundarna korta besök ute för att stänga av sommarvattnet, ställa i ordning lite av varje och promenera ytteligare lite med hundarna. Innan de lämnades hemma i stugan, när Husse och Matte begav sig till Sundsta Säteri trettiofem minuter bort. Där serverade man denna, den sista dagen med "sommartid" en höstbuffé med lokalt producerad mat.

Vid ankomsten på eftermiddagen var det riktigt ruggigt ute och de två eldkorgarna brann välkomnande vid ytterdörren. Ljus brann på borden och en trubadur spelade och sjöng finstämt. En stor och välpälsad svartvit katt låg och sov på en stol vid ett av de dukade borden och där valde Matte att slåt sig ner. På stolen intill den sovande katten. Maximal mysfaktor uppnåddes! Katten presenterades som Lakrits och han bor i restaurangen, som är en stor fristående byggnad intill gårdens golfbana. Stallkatt de luxe kan man gott säga! Matte drog försiktigt ut sin stol där Lakrits vilade sin ena framtass. Han var van och höjde inte ens på ögonbrynet. Matte smög sig sedan in med sin välfyllda tallrik och det brydde sig Lakrits inte heller om. Han var inte hungrig och såg inte magerlagd ut. Inte påtagligt rund heller. En nöjd och belåten, totalt avslappnad katt som bordskavaljer är inte fy skam! Husse mitt emot får ursäkta. 

Matte åt med en hand och klappade katt med en hand. Nästan. Lakrits vände över på rygg och njöt i fulla drag! Matte har konstant kattabstinens sedan några år, i avsaknad av katt. Efter att sedan barndomen konstant levt med katt/katter. Matte tror inte heller så mycket på det där med katt- eller hundmänniska. Djurmänniska känns mer adekvat. Men att äta vildsvinskarré med en hand fungerar inte och Lakrits fick sova i fred rätt mycket. Han stördes varken av trubaduren, det högt skrattande sällskapet bredvid eller prisutdelning i rummet intill. Någon golfaktivitet var avslutad och applåderna störde inte den sovande katten. Alla var välkomna i hans revir!

När Husse och Matte kommit fram till efterrätten i form av saffranspannkaka började Lakrits revir tömmas på besökare. Han verkade väl insatt i rutinerna och vaknade lite långsamt. Matte kelade lite till innan det var dags att ta farväl och hittade en välmatad fästing gömd i den långa pälsen. Den var lättplockad och Lakrits såg nöjd ut. Strax innan Husse och Matte bröt upp, när trubaduren tystnade, reste sig Lakrits från stolen intill Matte. Han hoppade ner och sträckte kattsmidigt på hela sin kropp. Varenda led  töjdes ut och så borde Matte göra varenda morgon så klart! Sedan gick Lakrits lungt och säkert, målmedvetet ut i köket, till vilket dörren stod öppen. Tack för en oförglömlig måltid Lakrits! Fästningen, invirad i en bit papper, kastades i eldkorgen.

Vid hemkomsten var Matte övertygad om att de båda Lapska skulle reagera på doften av katt på Mattes händer. Men den ignorerade de totalt. Det var mer av:"Men vi då? Skall inte vi få middag någon gång?" Båda visade tydligt att deras mat borde stå på köksbänken NU! Men klockan var ju bara halv fem! Ute ville de inte vara. 

 

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)