Torsdag - Kristi Himmelfärdsdag.
En helgdag och många var långlediga och passade på att ta hand om stugor och trädgårdar i området. Många var ute och promenerade. Förbi Ailis och Dimas revir traskade många längs en populär sträcka upp till sjön och sedan vidare längs stranden. Det blev mycket skvallerträning för Dima! När han var duktig och höll tyst tyckte uppenbarligen hans sambo Aili att någon måste väl ändå påpeka att det rörde sig folk på vägen! Utanför staketet och allt mer skymda av den tilltagande grönskan utmed tomtgränsen; där Matte planterat olika sorters buskar. Aili skällde när inte Dima gjorde det, men båda kom och tog mer än gärna emot godis när Matte ropade.
För att få något gjort för egen del, plockade Matte fram varsitt fryst märgben till Aili och Dima att sysselsätta sig med. Det fungerade fint och de tog sig inte tid att ens notera de som rörde sig på vägen. Med tretton grader som varmast i skuggan, valde båda i huvudsak att ligga i solen och gnaga ben. Matte njöt av en sval dag och fick rätt mycket gjort under dagen. Bland annat fick det lilla jordbubbslandet i en pallkragelåda en hel del kärlek, i form av rensande och hönsgödsel som myllades ner efter det regn som föll under två dygn. Totalt fick trädgården tjugoåtta välbehövliga millimeter. Nu fick jordgubbslandet även ett mindre växthus, för optimal skörd framöver. En variant som fästes med tryckknappar på pallkragen. En nyhet och kanske stabilare än tidigare varianter.
En passerande hundägare stannade upp och ville snacka lite över staketet. Vilket bjöd på mycket bra hundträning för både Dima och den passerande hunden. Dima ville som vanligt mer än gärna få hälsa på den hund som befann sig på vägen! Hunden på vägen var obekväm med främmande hundar. Nu satt de två killarna där och studerade varandra på varsin sida av staketet. Plötsligt bestämde sig hunden på vägen för att han ville hälsa på Dima! Till Dimas stora och oförställda gläldje. Hunden på vägen tog ett språng över diket och matten höll på att få en flygtur, men återfann balansen som tur var. Två nöjda hundar morsade på varandra under vänskapliga former mellan staketbrädorna. Aili passade på att ta över Dimas märgben så länge.
Framåt kvällen sjönk temperaturen ytterligare och vägarna låg öde. Då passade Matte på att ta en uppfriskande promenad med sina hundar, innan det var dags att göra kväll och dra sig in i stugan. Mycket hade blivit gjort och Matte gick en sista runda och njöt av nyutslagna röda tulpaner i grupper lite här och där, blommande påskliljor, pingstliljor och pärlhyacinter, samt allt fler vitsippor för varje år. Ett tecken på surare jord, liksom allt mer mossa i gräsmattan. Ett litet tecken i det lilla i en liten trädgård. Men ändå ett tecken i den globala förändringen av klimatet.