Fredag.
Matte vaknade väldigt tidigt och så snart det ljusnade tog hon med hundarna på en långpromenad i området. Medveten om att mycket regn väntade under en längre tid.
Det var i stort sett lugnt och skönt på vägarna, borsett från sopbilen. Åtskilliga gånger hade Matte och hundarna denna jättebil framför sig eller bakom sig och Matte gjorde sitt bästa för att slippa dela vägen med den. Den nya sopbilen tar upp precis hela vägbanan. Nu föreföll det vara en ovan förare, för precis efter det att den passerat Matte stående halvt nere i det djupa diket med sina hundar, mycket tätt inpå sig, återvände sopbilen! Backande i en uppförsbacke. En antagligen bortglömd fastighetsägare hade kastat sig in i sin bil och kört efter för att få sopbilen att vända. Matte hade inte en chans att hinna fram till någon infart för att slippa kliva ner i det djupa diket med hundarna. Det var inte kul att stå så skrämmande nära då sopbilen passerade och Dima måste hållas väldigt väldigt hårt då han ville därifrån. Föraren av sopbilen borde ha stannat till och gett Matte och hundarna chansen att komma av vägen och gå in i någons infart. Men icke.
Ännu en stund var det skönt utomhus utan regn, men bäcken har vuxit vad gäller både bredd och djup och är nästan i nivå med gräsmattan nu. Aili och Dima lockades inte så mycket av några lekar på den vattendränkta gräsmattan. De visade tydligt att de hellre vistades i uterummet än ute på tomten. Matte gick in i stugan.
Så började det regna. Matte tog med sig hundarna på en tur till urmakaren i centrum och hämtade ut sin servade armbandsklocka. Ett urgammalt armbandsur som Matte känner sig naken utan. Det är väldigt opraktiskt att behöva ha klockan i mobilen som enda riktmärke för hur dagen framskrider, har Matte upplevt under två veckor då tiden liksom varit ur led. Månne det är en generationsfråga att bära tiden runt handleden, i stället för i fickan. Mobilen har blivit moderna tiders fickur. När Matte lämnade in sin klocka gjorde en generationskamrat detsamma. När Matte hämtade ut sin klocka på fredagen gjorde en annan gammal gumma detsamma. Visst sjutton är man naken utan en klocka runt handleden.
Det regnade och det regnade och när Matte och hundarna anlände hem var bäcken ännu bredare och gräsmattan ännu blötare och hundarna sprang raka vägen till ytterdörren och ville komma in. Innan flocken gjorde kväll hade vattennivån stigit ända upp till bron som leder över bäcken. Det har hänt tidigare att bron stått helt under vatten och frågan är var det slutar denna gång.
Det finns en orsak till att all mark närmast bäcken är så kallad prickad mark, där man inte får bygga. Gammal sjöbotten.