Som rubrik skulle Matte kunna sätta:
Glad Matte. Moppehundar. Snoken tillbaka. Veterinärbesök. Hundkurs. Vilket är tisdagen i ett nötskal. Många rubriker är möjliga denna händelserika dag.
Matte fick tag i kundtjänst och beklagade sig över att inte få igång sin nya leksak. En miss i informationen visade det sig. Matte gjorde som hon blev tillsagd och ändrade spaken från friläge på hjulen. Hjulen sattes i friläge vid lastningen i Mattes bil. Då kan inte elmoppen eller promenadscootern startas.
Matte provkörde med en hund i taget. Krångligt blev det, då fordonet klassas som cykel och skall framföras på höger sida. För att köra skall man hålla in ett gasreglage med höger hand. Hundarna måste springa innanför fordonet och Matte hade en hand för lite på högersidan. Eftersom alla bilister kör mitt i vägen på denna smala grusväg, bestämde sig Matte för att framföra sitt elfordon på vänster sida. Av säkerhetsskäl för hundarna, som då kan springa innanför fordonet och Matte kan hålla kopplen i vänsterhanden och gasa med högerhanden. Det är ju ändå ingen som följer trafikreglerna här i området......
Aili skall inte motioneras ännu, men promeneras och det kan Matte nog klara till fots. Moppen är inköpt för att kunna motionera de vuxna hundarna, när Matte varken kan cykla på ett säkert sätt eller gå längre än en halvtimme i taget och inte så jättefort som tidigare. Men Aili fattade själv hur Matte tänkt. Hon satte sig helt sonika mellan Mattes fötter. Så som hon fått prova på marknaden i fredags. Aili fick åka med på en tur bortåt vägen och placerade huvudet över Mattes knä. Mysigt åka blev det med lilltjejen! Som sedan lämnades ensam hemma. Matte tog med Násti och Modji på en halvtimmes tur och maxade farten på en sträcka. Det innebar att hundarna fick sträcka ut i en snabb trav och definitivt ett bra alternativ till cykel för Matte under rådande omständigheter. För att hålla hundarna igång. Tanken är att alla tre skall kunna springa bredvid moppen. Men att Ailis springande begränsas och att hon delvis får åka med Matte.
Skogspromenerandet kommer Matte inte att överge. Att promenera för nöjes skull och att motionera hundar är två olika saker.
Matte och hundarna tillbringade lite tid ute på tomten och då visade det sig att en av snokarna kommit tillbaka. Modji och Aili uppvaktade den på gräsmattan. En riktigt stor snok var det och Aili skällde upphetsat. Men tystades ner. Modji vallade den till bäcken, där den slank ner i vattnet. En bra lektion för Aili. Slingrande djur får man inte röra! De höll lite koll på den en stund, där den rörde sig i bäckfåran. Här finns maten i form av vattensorkungar, grod och paddyngel i tillväxt.
Matte hade en tid för alla hundarna hos veterinären i Täby Kyrkby. Násti och Modji skulle förnya sina rabiesvaccineringar och Aili skulle få sin första. Samt ett pass. Det blev en väldigt bra träning för Aili som hade i läxa att träna "stanna kvar". I behandlingsrummet finns inga krokar för att binda hundar. Aili fick vara först ut för att kanske tagga ner lite efter sprutan. Det funkade bra och från att ha velat undersöka allt satt hon snäll kvar, när de två vuxna hundarna fick sina sprutor. Att de skulle sitta kvar var ganska förväntat. Matte passade på att väga alla hundarna och gladdes åt att Modji håller vikten fint. Trots kastreringen. Násti vägde 15 kg, Modji 14,5 och Aili 14,7. Hon kommer nog att bli en centimeter högre än sin mor. Alla hundarna har revben som med lätthet kan kännas genom den tjocka vinterpälsen. Aili har sin mors grova benstomme, men inte en fullt så omfångsrik bröskorg. Lite mer lagom stor.
På kvällen var det allmänlydnadkurs för Aili och Matte. Kvällen var solig och behaglig och i vitsippbackarna bakom klubbstugan hölls kvällens lektion. Längs en gångväg skulle kurshundarna träna på att gå lösa med hjälp av långlina. Ailis llånglina var så lång och Aili så följsam så för enkelhetens skull befriade instruktören Aili från linan. Hon fick gå helt lös. Hundmöten tränades på olika sätt inom gruppen. Men även andra hundpromenerade här och med en tub skinkpastej och en klicker fick Matte Aili att inte se andra hundar. Mycket godis blir det en kurskväll och middagen därför reducerad. Hundarna tränades i att hoppa upp på stora stenar, sitta och stanna kvar på kommando. De fick gå på bänkar för balansträning och för att förarna skulle få tips på aktiveringspromenader. För Aili var detta inte något nytt.
Hundarna placerades ut längs gångvägen på ena sidan och förarna fick stå mitt emot dem på andra sidan. Stanna kvar! Instruktören sprang sedan fram och tillbaka och lekte med en tennisboll som hon kastade som störning. Alla hundarna satt stilla och kvar. Fantastiskt! Flertalet är jämnåriga med Aili som är drygt sju månader.
På en äng placerades koner ut i fyrkant och där innanför skulle hundarna sättas på stannakvarkommando. Sju unga hundar på kurs. Lösa. Förarna skulle mingla runt hundarna som störning. Bortsett från att den Finska Lapphunden kastade sig över en förvånad Aili, så skötte sig alla bra. Aili reste sig men stannade kvar och "buspojken" fångades snabbt in. Aili fokuserade på Matte och ignorerade de andra hundarna mer eller mindre helt. En tub skinkpastej kan göra stor skillnad..... Det Aili lär sig är att andra hundar inte är något hon behöver hetsa upp sig inför. De finns där och hon behöver inte bry sig om dem. En vana etableras med hjälp av mycket och gott godis som belöning, vid alla kontakttaganden med Matte. Att några av hundaran har svårare än andra att vara tysta och att låta bli att stirra på varandra, är inget som Aili behöver bry sig om. Hon har inte med det att göra. I detta sammanhang upplever Matte att Aili är lika balanserad och lugn som sin mor. Är någon otrevlig mot henne, vänder hon sig bort. Undviker utan rädsla. Utmanar inte. Svarar inte upp. Ignorerar. Klonen.
På hemvägen genom skogen stod en hund i vägkanten i skymningen. Matte stannade upp. Hunden stod kvar. En hund av jakthundtyp, mest vit och syntes därför i skymningen. Halsband. När Matte öppnade bildörren kastade hunden sig iväg. Skygg. Det tog en halvtimme att komma fram på 11414 till polisen för att rapportera iakttagelsen. Någon kanske hade anmält sin hund saknad. Inte vad de visste. För något år sedan var det kanske samma hund som rusade ut på vägen från skogen när Matte kom. Den var också väldigt vit. Boende i trakten? På rymmen länge? Den var väldigt skygg. Ledsamt.
Mattes egen hund var trött och gick direkt och gjorde kväll när hon kom hem. Mentalt trött efter att uppfört sig väldigt bra på kursen.