På tisdagen kom Husse hem med en föryngrad rygg, efter några timmars lyckad operation. Omedelbart upplevde han en klar förbättring i de med tiden allt tröttare benen. Bingo! Säger hela familjen. Farten när han går med hundarna kommer att vara högre framöver! Denna dag fick hundarna en kortare promenad med Matte och familjen njöt sedan av vårsolen med fika på altanen.
Onsdag.
Matte gick en sväng med hundarna i skogen vid sjön. Solen sken till och från, men den mycket hårda vinden från söder var kall som nordan från ishavet! Sol och lä vid sjön blev en behaglig överraskning. Dock fanns en del isfläckar kvar på stigen och Matte tog omvägar genom blåbärsriset. Sjön är ännu isbelagd. Fram till nu har det varit minusgrader på nätterna.
På kvällen var träningen planerad till den stora maskinhallen som bjuder på många svårigheter vittringsmässigt och där man kan träna under ljusa förhållanden och halkfritt. Inomhus! Här finns en fläkt som viftar runt vittringarna i alla tänkbara och otänkbara riktningar!
En nyhet för kvällen var att strömbrytaren till alla lamporna i taket numera var kodad! Inte samma kod som till dörren. Uppenbart har varit att dessa lampor varit tända även långt sedan området tömts på folk. Nu skulle det vara slut med detta slarv helt klart. Pannlampor fanns i träningsväskorna så det skulle nog gå bra med mörkersök trots allt. Men många svårigheter finns här och därmed ökar riskerna för skador när det är mörkt. Att låta hundarna söka i koppel är ett sätt att säkra söken.
Men en i träningsgruppen drog sig till minnes några separata strålkastare längs den ena väggen och dessa hade varit tända vid något arbete där. De kunde tändas medelst separat brytare eller stickpropp och med ens hade gruppen fyra starka lampor som lyste upp en tredjedel och resterande del av lokalen fick ledljus därifrån! Kompletterat med pannlampor gav detta ljus nog för att låta hundarna söka fritt.
Násti som var först ut har dock så liten kännedom om sin ålder och fysiska förmåga att hon fick söka kopplat. Av ren omtanke och för hennes säkerthets skull. Hon fick två figuranter som Matte kände till och en tredje som var gömd på en okänd plats. Násti tog sig an uppgiften med stor entusiasm och fyndade Husse snabbt innanför ytterdörren, bakom diverse staplade föremål. Han stod i mörker och vittringen spreds ett gott stycke därifrån. Inte alls särskilt enkelt! Nästa figge fyndade Násti uppe på ett bilsläp, stående intill ett tomt släp. Násti satsade för fullt och skulle just hoppa upp i det första och tomma släpet till Mattes förskräckelse, när Matte lyckades hindra henne. Ett fall bakåt hade kunnat bli följden. Även vid den funna figgen ville Násti upp i släpet för godisbelöning! Men figgen var snabb och lutade sig ner till en lycklig Násti, som hunnit skallmarkera upphetsat. Figge nummer tre blev knepig värre. Násti ledde in Matte mellan diverse maskindelar, plåtprytlar och stora maskindäck. Mycket envist och övertygande klättrade Násti över dunkar, lastpallar och järnbalkar. Hit skulle hon! Här fanns vittring! Men vittringen slog emot väggen där Násti jobbade sig fram genom bråten och vittringskällan/figgen befann sig ett gott stycke därifrån! Figgen såg Nástis kämpande och hojtade till för att dirigera om Matte för att skona Násti. Som älskar att kättra och gärna tog vara på möjligheterna. Så småningom hade Násti jobbat sig rätt i vittringsstruten och fyndade sin figge mellan stora staplar av gigantiska däck, som bildade en skorsten där vittringen steg mot taket och föll ner långt därifrån.
En mycket nöjd och lycklig Násti fick verkligen tänka till och även jobba en hel del fysiskt. Iförd sele och koppel för sin egen säkerhet. Ingen figge låg helt i mörker. Násti ville jobba mera!
Denna kväll jobbade tre förare med totalt sex hundar. Fem Lapska och en Springer. En förare var bortrest och hunden fick bo hos träningskompisen och blev tränad, Nástis Husse var sjukskriven och Matte körde alla de tre Lapska i familjen. Dessa hundar älskar att arbeta. Vem som håller i snöret är inte av någon stor betydelse. Bara de får jobba! Hunden är ett redskap och måste kunna nyttjas av flera.
För Modji och Aili blev upplägget snarlikt de övriga hundarnas. Tre figuranter utplacerade både i den upplysta och mörklagda delen, okänt var för förarna. Den klart svåraste legan/gömstället var dock gemensam för dem alla. Hytten, högt belägen, i en stor maskin placerad mitt på golvet. Vittringen steg rakt upp (varm luft stiger uppåt) och föll ner vida omkring i byggnaden. Fläkten gjorde att vittringsförhållandena troligtvis varierade en del från hund till hund. De fick vittringen på i princip samma ställe långt ifrån maskinen, men sedan varierade det hur fort de löste uppgiften. Någon fick behålla vittringen och fyndade snabbare, för andra försvann vittringen när de kom närmare maskinen/vittringskällan och de fick börja om på nytt.
Mycket intressant var det att studera de olika hundarna under arbetet och en rökpatron i hytten hade säkert gett intressant information.
Tack för en träning som blev riktigt bra trots strulet initialt med mörklagt träningsområde!