Måndag.
Matte har en målbild och en plan. Luktträningen fortsätter som inomhussyssla med hundarna. Bara inomhussök för närvarande. Upplägget är mycket korta pass och olika dag för dag. Matte försöker lägga en solid grund av betong för luktletandet. Inga förutfattade meningar och säkerhet. Måndagens förmiddagsträning skedde i det lilla vardagsrummet och inte en enda behållare användes. Lukten var placerad på tops i påsklämma på golvet, längst in i ett hörn, under framkanten av en liten hurts. En i taget togs hundarna in från uterummet för lite lek. Båda löste uppgiften mycket snabbt och mycket säkert. De sattes först att vittra in rummet och luftströmmarna, innan de släpptes lösa på doftsök. Många startar både olika typer av sök och spår, genom att sätta hundarna i arbete så snart de kommit fram till sökområdet/spåret. De låter inte hundarna vittra in omgivningen först. Matte fick lära sig från början vid räddningssökutbildningen att startrutinerna är oerhört viktiga och det har Matte rättat sig efter under alla år. Allt för att ge hunden en ärlig chans att lösa sin uppgift på ett så effektivt och lyckosamt sätt som möjligt.
Mitt på dagen hade temperaturen stigit över nollan och solen hade den goda smaken att titta fram, efter lång tids bortovaro. Matte och hundarna tillbringade sedan resten av eftermiddagen utomhus, i den mycket kraftiga nordanvinden. Husse var på gym och Matte lyfte undan jordfyllda och vattendränkta stora lerkrukor/urnor, sedan de tömts på blommor som var i avtagande. Ett mycket tungt slitgöra som måste göras innan de fryser ihop. De sista luktärtorna plockades in och en del vissna växter rensades bort. Mycket får stå kvar med sina fröställningar för fåglarna och som dekoration när de blir frostnupna. Alla blöta eklöv borstades bort från altanen och trappen. Eken vid lillstugan är snart helt kal och tjocka mattor av blöta eklöv har täckt framsidan av huset. Medan Matte "styrketränade" i trädgården avnjöt hundarna varsitt fruset renben.
När det började skymma kände sig Matte stel och sned och ryggen gick inte att räta ut. Det var väldigt så högt upp fågelbordet plötsligt befann sig när solrosfröna skulle pytsas i! En rask promenad skulle nog få alla leder i ordning igen, tänkte Matte och tog med sig hundarna på en runda. De hängde gärna med, efter att ha kollat en extra gång att inga smulor från renmåltiden råkat bli kvar på gräset. Därpå höll båda hundarna på att stryka med när en idiot i jättestor lastbil kom dundrande på den mycket smala vägen! Utan att vare sig sakta in eller hålla åt sidan! Båda var kopplade och hade kissat på andra sidan diket och Matte hade full koppellängd till hundarna, som just skuttade tillbaka upp på vägen. Matte ställde sig mitt i vägen och signalerade vilt och ingen kör uppenbarligen på en knäpp gammal kärring. Så killen i lastbilen tvingades sakta ner och stannade även. Tackar ödmjukast. VAR ÄR DE UTLOVADE FARTHINDREN??? Varför skall det ta flera år sedan löften gavs?
