Söndag.
När nattkylan lagt sig och det var endast några få minusgrader, packade Matte fikakorgen. Lapskflocken körde rakt österut mot kusten och det lilla Torpet med den stora "hundgården". Här ute var det lite mindre snö än hemmavid och i skogsbacken var det barmark under de stora granarna.
Hundarna satte iväg längs staketet och patrullerade av sitt revir. Matte gick in i den somriga lilla stugan hållande sex minusgrader sedan natten och kollade läget vad gällde musinvasion. Men den fina musskrämman i två väggurtag gör stor nytta och endast några få musskitar kunde ses. Sedan gjorde Matte hundarna sällskap och tog ett varv runt tomten och kollade fårnätet. Det har fallit mängder med tung blöt snö under veckan och det enda som hänt var att en stängselkrampa släppt i överkanten. Här har det uppenbarligen inte fallit lika mycket snö som hemma i skogen.
Solen tittade fram och Matte plockade ut ett fårskinn och serverade fika på den lilla lillstugealtanen. Man sitter så fint på kanten i slänten! Hundarna blev mäkta besvikna när det inte åts smulande wienerbröd, utan nyttiga mackor som inte förorsakade något städbehov. Men rätt snart kylde trallbrädorna rumporna, mackorna var uppätna och kaffet urdrucket. Hundarna hade redan fått sina hundkex vid ankomsten. En vana är att de får något ätbart innanför grinden, för att få dem att välja rätt riktning när de släpps ur bilen på infarten utanför. Den lilla traktorvägen utanför leder ut mot skogen och här passerar någon enstaka hundägare på promenad. Spännande spår finns att studera för hundarna!
Husse tog snöskyffeln och skrapade rent kring grinden och ytterdörrarna till de små stugorna, Matte skrotade omkring och studerade trädbeståndet och eventuella avverkningar på tomten. Några tallar har torra toppar och ser lite anskrämliga ut. På tomten finns ett förråd av ved i de tätt stående höga och raka tallarna. Modji och Aili hade efter pausen vid fikastunden fått ny fart och när reviret var noga kollat en första runda, gjorde de en ny koll. Någon enstaka ekorre kunde ju ha varit på besök under fikastunden!
Matte klev ut genom den lilla grinden i tomtens bakkant och tog en tur uppe på bergsplatån. Bakom stugan, mot norr ligger toppen på berget som en till synes, sedd på håll, platt yta. Men skenet bedrar. Ytan består av den ena "bullen" efter den andra och emellan dem är det skrevor med branta kanter. Matte snirklade sig runt och här tar man ingen ingen rak kompassriktning. Man får gå där det går att ta sig fram och här hade vildsvinen tagit sig fram och bökat upp mossan som nu gjorde snötäcket lustigt kullrigt. Inga färska spår av något enda djur kunde Matte upptäcka. Hundarna skvallrade snabbt för Husse att Matte var på rymmen! De såg till att han följde med och fick se att Matte befann sig utanför tomten och högre upp på berget!
Så snart Matte återvände ner och hamnade på "rätt" sida av staketet satte Aili igång med att övertyga sin mamma om att de skulle rusa runt och jaga varandra en stund till innan hemfärd! Aili hr en förmåga att, mer än familjens övriga Lapska under åren, se ut som en vallande Kelpie när hon vill leka! Så även nu! Ibland får hon utdelning och Modji sätter fart när Aili gör en avslutande tjurrusning. Ibland står Modji bara iskallt kvar och avvaktar och när Aili anfaller vänder sig Modji om och går därifrån! Varpå Aili försöker se ut som om hon bara var på väg förbi - i full fart. Eller så stannar Aili och kliar sig eller ägnar sig åt någon annan överslagshandling.
När Modji efter en timme i ständig rörelse slog sig ner på altanen och valde att sitta still och ha uppsikt över omgivningen, kändes det lagom att fara tillbaka hem. Gamla tanter skall inte sitta still på kalla underlag och bli kalla om stjärten!
Efter lite vila i stugan hemmavid blev det tid för ännu lite utevistelse och bortsopande av nyfallen snö, innan familjen tyckte att det fick räcka för dagen. Några timmar i relativ frihet utomhus blev det i alla fall för hundarna, även om det inte blev någon långpromenad. Bara en vända till blrevlådan på morgonen och en kvällspromenad.
Klicka för större bild.