Husse och Matte är två gamla stofiler som inte riktigt hänger med i utvecklingen. Känns det som. Lite lätt akterseglade. Information förmedlas inte direkt. Man lägger ut det på Face Book i stället. Känner en tjej som fick läsa på FB att gubben hennes var kär i en annan..... Slutet på det äktenskapet. Husse fick läsa på FB på måndagkvällen att Nástisonen Pirak nu åter bytt hemland och vistas i Finland hos en uppfödare. Vad det verkade. ? Många kommentarer och inte på svenska. Stofilerna missar kanske ursprungsbudskapet ibland och hänger inte med vem som skrev vad först. Det känns lätt rörigt. Det väsentliga försvinner i flödet. Nyheten spred sig snabbt vad det verkade. Men utan FB hade inte informationen nått Husse och Matte. Det är väl bara att hänga med i utvecklingen och gilla läget. Matte gillar fortfarande inte FB. Måste man gilla FB? Måste man gilla läget alltid? Retoriska frågor. Men Husse kollar, för att familjen inte skall hamna helt utanför infoflödet. Hörde en fasansfull beskrivning av julaftonfirandet i en familj förra året. Släkten samlades och inte bara ungdomarna satt i soffgruppen och mobilsurfade. Var och en i sin bubbla. De kanske berättade för varandra via FB vad de just ätit till julaftonsmiddag? Med bifogade bilder på skinkan och lutfisken. En värld väl anpassad för dövstumma, men inte för analfabeter. Eller dyslektiker. Både Husse och Matte hör lite risigt, men ännu tillräckligt väl för att ta till sig talad information. En dystopi kunde vara att organ som inte behövs "avlas bort". Inga öron, inga tungor, men gigantiska tummar....... eller/och pekfingrar.
Måndagen var en sann Brittsommardag med en temperatur på 15 grader. Det hade gärna fått vara 18 som uppe på Vätö! Trots allt var det lite kyligt med moln och en kraftig, byig och kall vind. Matte tog med hundarna på en promenad vid sjön. Hundarna fick vara lösa för att röra sig fritt i den kuperade terrängen. Vilket de föreföll uppskatta. Tempot var inte högt och dofterna många efter helgens alla hundpromenerare. Sista biten hem i koppel, lunkade en ganska tung Modji i sakta mak.
Det närmar sig födsel allt mer och Modji föreföll vilja möblera om sina barn lite, när hon på rygg rullade, vred sig vände sig åt olika håll. Som om något skvavde. Vilket det kanske gjorde.
Matte och hundarna tillbringade hela dagen utomhus och Matte vilade kroppen inför valpmorskejobbet. Husse tog senare en skogspromenad med Násti i raskt tempo och Matte rastade Modji bårtå vägen. I sällskap av en råget med två avkommor i vinterpäls. Grå och inte rödbruna längre. Modji skulle nog gärna ha dem som familjens ställföreträdande renar i trädgården. Nu har hon ju inga ankor att valla längre och hönsen är så få att de inte behöver vallas samman.