Torsdagen blev en vilodag. Framför allt Aili måste få smälta alla intryck från båtåkande och sök från båten. Hon var rätt trött. Lite promenerande blev det i alla fall. Husse var borta under dagen och på kvällen gick Husse och Matte på Cirkus Wictoria som besökte Brottby. Publiken fyllde knappt halva tältet och förra året var det betydligt fler som besökte Cirkusen när den kom på besök. Fem mycket glada små vita Pudlar gjorde konster som de helt klart upplevde som lek med sin matte. De for omkring och snodde om varandra och svansarna gick som propellrar. Härligt att se! "Konsterna" var väl inte så märkvärdiga och krävde inte alltför mycket. men när alla fem trängdes för att komma först över ett "A-hinder" syntes det att alla hundarna hade roligt! Mycket godisbelöning blev det också! Som vanligt var Husse och Matte de enda "gamlingarna" som gick på cirkus utan barnsällskap. Är väl rätt barnsliga själva...
Fredag.
Husse och Matte förberedde ett riktigt stort sök för Nástisonen Lime på Hakungekrossen. Matte kravlade sig upp på en stenhög stor som ett tvåvåningshus och försökte göra det bekvämt för sig på de decimeterstora stenarna i den kraftiga vinden. Medförande dagens Norrtelje Tidning och en flaska vatten. Limehusse fick området uppdelat i tre sökområden, som skulle betas av vartefter. När Matte legat uppe på stenhögen i nästan en timme kom turen till Mattes område och helt lätt var det inte, viket absolut inte var meningen. Vittringen från Matte blåste med kraft rakt in i bergvägggen längst in i bergtäkten och försvårade vittringsförhållandena. Lime fick jobba med både kropp och knopp för att hitta Matte, vilket han lyckades med och skallmarkerade fint där uppe på toppen av högen. Husse var lite elak mot Limehusse, som måste ta sig upp på högen för att hämta ner figgen Matte. "Den hittade personen skall avlämnas!" Denna hög var inte lätt att vare sig bestiga eller ta sig ner från! Tog man ett steg upp for man två steg ner på stenskravlet. Tog man ett steg ner rasade man ett par meter. Matte valde att åka på ändan ner, vilket funkade tack vare kraftigt tyg i byxorna.
Sedan var det tjejernas tur att gå en kopplad vindstig i den kraftiga vinden, med figuranten utplacerad uppe på en annan hög. Aili tog vittringen på 150 meters håll och visade med gnällande att hon hade fått vittringen. Matte ville ha en starkare indikation på att Aili visste var vindstruten gick och avvaktade med att släppa lös henne. För att undvika ett för yvigt och chansartat sök mot vittringskällan. Aili var till slut så övertygad om att hon visste att den som tappat sin mössa fanns långt där borta, att hon stannade upp och skallmarkerade i riktning mot vittringskällan. Hon gick ut i en båge mot höger och fångade upp vinden, sprang i full fart mot den stora stenhögen och när hon kom helt nära försvann vittringen. Så som den gör i lä för ett högt föremål. Aili gick tillbaka i en stor båge som en volt tillbaka och hämtade upp vittringen mycket snyggt två gånger, innan hon spikade vittringskällan högt där uppe. Mycket snyggt jobbat och Husse var mäkta imponerad där han stod borta vid bilarna! Mycket duktig Aili! Till ett sådan arbete krävs en självständig hund som kan lösa problem!
Násti är rutinerad och behövde inte så stor båge tillbaka för att lösa problemet, när hon släppts efter att ha markerat på vindstigen. Tolv år gamla Násti gick helt i vittringsstruten och valde det brantaste stället för att ta sig upp på högen! Hon var rätt trött när hon väl kom upp, men inte tröttare än att hon orkade skälla ut Husse som figgade! En hund med en otrolig arbetsmotor!
Modji tog vittringen redan när hon rastades längst in i bergtäkten, innan hon var satt i arbete. Men så långt borta var vittringsstruten så bred att Modji ville upp i sprängstenhögarna för att komma ut i ytterkanterna av struten. Där ville inte Matte ha sin hund och zickzackade med Modji mot vittringskällan ett stycke för att komma vidare där vittringsstruten var aningen smalare. Där släpptes Modji på ca 200 meters håll och gick lik förbaskat ut för långt åt sidorna och kallades in. Matte ville ha sin hund på den plana och stora grusytan och inte högt uppe i okontrollerade nysprängda stenmassor. Modji blev otålig, men accepterade att åter bli kopplad och förd ett stycke till framåt, innan hon fick söka fritt igen. Modji löste uppgiften fint och tog sig upp på stenhögen där Husse låg figge och skällde ut honom rejält. Fyndad figge! Husse som låg högt uppe och såg alla hundarnas sök, samtidigt som han kände hur vinden blåste, berättade att orsaken till att Modji prompt ville så långt ut åt sidorna var att vinden ändrat riktning just som Modji skulle söka.
Lime som redan gjort ett fisök på en timme, fick nu göra även denna övning och skötte sig mycket bra även han. Orken och motorn fanns där! Alla hundarna jobbade bra i den starka vinden och att det var 21 grader bekom dem inte alls. Det kändes inte alls varmt! Matte hade både tunn fleecetröja och väst.
Även denna dag hann Husse och Matte flytta runt lite kross och stenar för färdigställande av husets nya framsida. Ett pillgöra är det att sätta natursten längs kanterna. Husse har även börjat flytta in all kluven ved i vedboden. De två stora granarna som stod framför huset genererade förvånansvärt lite ved när den nu är staplad. Två prydliga rader allt som allt.