Direkt efter lagtävlingen väntade ett tandläkarbesök på Matte. Man får göra så gott man kan för att bevara originaldelarna, men äldre fyllningar kan behöva bytas ibland och nu skulle ett byte ske i två tänder och en brygga fylla ut en lucka däremellan. Måndagen ägnades åt detta med två timmar liggande i en obekväm stol, som inte var helt kompatibel med Mattes gamla nackskada. Vilket renderade en stel nacke för resten av veckan. Samt en lättare kost för att inte äventyra provisoriet unde en väntevecka till nästa besök. Vilket i sin tur begränsade Matte till viss del, när en hel del fanns att ta tag i hemma. Påskliljelökare skulle ner i jorden men så blev det inte.
Däremot tränade flocken som vanligt på onsdagkvällen och närvarade gjorde laget som tävlade tillsammans i helgen. Matte hade fått tag i Nerikes Allehanda från måndagen, i form av en papperstidning, som hon medförde för att gemensamt kunna läsa och titta på foton. Bilderna som visades var inte desamma i nättidningen och i papperstidningen. Aili och Matte var med i nättidningen och lagkompisarna i papperstidningen. En bra artikel om räddningshundar och den årlika lagtävlingen! För att kunna läsa nättidningen tog Matte en prenumeration.
Varje gång Lapska Vallhundar presenteras i sammanhang där deras arbetsegenskaper kommer fram och belyses, gläds Matte och Husse! I sin strävan att motverka att även denna ras förvandlas till två varianter, som i så många andra raser. Tjocklabbe och Jaktlabbe, Vit Golden och Jaktgolden. Matte vet att man ibland köpt en Jaktgolden bara för att färgen är finare och därmed tagit sig vatten över huvudet, då syftet med hundköpet bara var en renodlad famijehund. Även Lapska Vallhundar köps efter vilken färg hunden har och inte efter vad den innehåller och är avlad för att användas till. "En brun vill jag ha! Eller en viltfärgad!" Helst med en konstant intryckt avknapp. Därför var det bra att i träningsgruppens lag tävlade en helsvart Lapsk Vallhund tillsammans med Aili, som har en förmåga att få folk att vilja gulla med henne. Hennes bruna färg tilltalar främlingar mycket mer än kompisens helsvarta färg.
Klicka för större bild.
På onsdagkvällens träning kanske någon tror att hundarna som varit igång och tävlat en hel fredagkväll och en hel lördag skulle vara trötta. Icke! Fullt ös var det! Aili fick fyra figuranter utlagda i en fordonshall på platser okända för Matte. Hon startades vid ingången och gjorde sedan "en Gázzi"! Vilket betyder att hon gjorde som sin mormors mor Gázzi, när hon nio månader gammal och väldigt understimulerad anlände till Matte och omedelbart sattes i träning. Gázzi sprang! Hon bara sprang! Sprang som en urflippad och överladdad duracellkanin (om nu någon kommer ihåg de annonserna). När Gázzi inte hittade någon gömd person dämpade hon farten så småningom och började samarbeta med Matte i ett lugnare tempo med nosen inkopplad. Då fyndade hon. Trial and error. Man lär genom sina misstag. Nu var Aili överladdad vid starten och kutade som en vettvilling kors och tvärs och hittade inte en enda av de fyra gömda personerna. Matte stod i mitten och bara väntade ut sin springglada unghund på nio år.
Så småningom avrapporterade Aili att hon inte hittat någon. Vilket kanske inte var så konstigt i den farten. Nu styrde Matte upp frisöket och bad Aili söka längs väggarna. Ett systematiskt sök genom hela den stora lokalen och då fyndade Aili. Den ena efter den andra som skallmarkerades fint. Men lätt var det inte! Denna lokal bjuder ständigt på olika svårigheter vittringsmässigt. Mycket bra!
I övrigt har Aili varit vid Torpet och fått rå om sig själv i några timmar på skogstomten, medan Husse stängde av vattnet och Matte krattade lite halvhjärtat en stund. Ett restaurangbesök så här kort innan krögarna tvingas lämna Brollsta krog, på grund av ett nytt koncept från ägarna, blev det också. Aili skämdes bort som alltid och det gjorde även Husse och Matte, som fick med sig björnbärspaj med vit choklad hem. Som en gåva! Mia och Robban saknas redan av många och det blir en sorgens dag nästa vecka, när golfrestaurangen på Brollsta bommar igen för gott!
Veckan avslutades med ett konstigt ljud i luften strax efter fyra på fredageftermiddagen. Matte var ensam ute och en motorförsedd skärmflygare dök upp bakom huset. Flygaren flög fram över huset och gjorde en usväng tillbaka österut. Återkom strax och gjorde om manövern med usvängen över huset och tillbaka. För att sedan flyga strax bakom huset under tjugo minuter. Inte synlig men väl hörbar på nära håll hela tiden. Där är ett litet skogsparti på ett berg mellan två vägar och därefter sammanhängande skog.
I trakten har mängder med fartkameror stulits den senaste tiden. En misstänkt person greps i närheten natten till fredagen. Stulna fartkameror har hittats i skogen. För några veckor sedan landade en helikopter snett över vägen. Vad händer här vid kusten strax norr om Stockholm och nära Kapellskär. Vägen österut. Undrar Matte.