Fredag.
Matte och hundarna tog en långpromenad i omgivningarna, undvikande asfalten så mycket som möjligt. På den lilla skogssjön sågs en båt med fiskare och hundarna hade vittring ett gott stycke innan sjön kunde skymtas. På tolv år drygt, var detta endast andra gången någon båt kunnat ses här! Sjön är näringsfattig i jämförelse med de två närliggande sjöarna. Vilket inte inbjuder till så mycket fiske.
En avställd bil kunde ses dumpad längst in vid vändplanen på en stickväg. Antalet dumpade skrotbilar i området har ökat. Matte kunde även med stor säkerhet identifiera den bil som så när kört ner henne och hundarna nyligen. Dock kunde inte regnumret ses tyvärr, men knuten till denna fastighet ökar misstanken om en förare som kanske inte borde ha kört bil.
Lördag.
Familjen for iväg ett kort stycke norröver till en hundutställning i Norrtälje. Det sades vara ont om parkeringsplatser, varför det gällde att vara ute i god tid. Området var fint, så även vädret. Alla hundarna var anmälda och Husse började med att ta med Násti och Modji på en promenad utanför området. Matte tog med Aili och tränade på några agilityhinder och brukshinder som stod uppställda längs kanten av gräsmattan. Aili debuterade på de liggande stegarna och A-hindret och tvekade inte en sekund. Hon måste snarare saktas ner. När Modji och Násti kom tillbaka fick alla hundarna samtidigt ta sig över A-hindret och Násti fick en liten puff i rumpan på uppvägen som stöd. Att ta sig över olika sorters hinder är ju vad denna trio gör varje vecka och de här hindren uppskattade de som lite förströelse ihop med en hundutställning.
Modji och Aili visades i Öppen klass och fick båda Very Good. Aili har ännu inte fått tillbaka pälsen efter fälllning och Modjis svans var lite för ringlad och hon saknade driv - då hon lekte dammsugare till Husses förtvivlan. Det gick inte att få upp skallen på henne. Godiset på marken var godare än det i Husses hand. Det var bara dessa två tikar i klassen och Aili vann över mor sin.
Matte visade Násti i veteranklass och där var Násti ensam. Att Násti saknade ett öga vållade problem då domaren inte visste vad som gällde och inte någon annan heller. Matte bedyrade att detta tidigare inte vållat några problem, då man tydligt ser att ögat är bortopererat och att Násti föddes med två ögon! Enligt opererande veterinär skulle det inte behövas något intyg om detta! Så efter en diskussion fick Násti visa upp sig i ringen.
Men att en 13½-årig hund inte kan få betyget Excellent, på grund av att det syns att hon är gammal, trots att ordet "excellent" förekommer i kritiken, hade Matte ingen aning om! Domaren förklarade att han tyckte att Násti var mycket fin! Men att han tyvärr hade en standard att ta hänsyn till och hon rörde sig inte så som han ville se en Lapsk Vallhund röra sig uppenbarligen.
Alltså är det ju totalt bortkastade pengar att ställa Násti eller någon annan så gammal men mycket välbevarad hund - om de även i veteranklass skall bedömas strikt efter standarden - utan hänsyn tagen till åldern.
Mycket märkligt.
Så här skriver domaren om Násti:
"Granny at her age. High age can be seen at movement.
Excellent type and proportions! Correct head form. Good topline, body and bone structure. Angulated enough.
Lively temperament!
Pris: Very Good, Placering 1, BIR - Veteran."
Násti älskar utställningar och var hur pigg som helst och det märktes! Lively temperament! Domaren gillade Násti mycket. Men hon fick bara Very Good då hon var för gammal?
Det är mycket man inte begriper.
Domaren var mycket mjuk, behaglig och trevlig! Absolut. Men bedömningen av Násti satte myror i huvudet på Husse och Matte.
Som valde att inte stanna kvar till finalen, utan for hem och släppte hundarna lösa i trädgården och jobbade själva med lite av varje under eftermiddagen.
Prisbordet på utställningen var mycket generöst och samtliga utställare fick en stor svart deltagarrosett och lite hundgodis.