Här är det full rulle och Matte hinner inte med skrivandet.
TISDAG
En dag med fint väder och Matte tog med hundgänget på en promenad i skogen uppe vid sjön. Benen bar bort mot udden där hundarna brukar få vara lösa och roa sig på egen hand. Så Matte släppte dem lösa och rörde sig ut mot spetsen på udden, som nu var som en liten ö avskiljd av högt stående vatten. Matte hade gummistövlar så det var inga problem. Hundarna räds inte lite vatten och rusade iväg i två skutt med mellanlandning i vattnet. När Modji tog mark på andra sidan for en vettskrämd andhona upp rakt i ansiktet på de överraskade hundarna och flaxade ut över vattnet. Matte hade inte känslan av att de visste att hon låg där, då de var riktade åt annat håll. Hundarna var en liten bit före Matte, men stannade upp på order. De nosade endast lite försiktigt med sträckta halsar in i fjolårsgräset. Där kunde Matte konstatera att pippin skrämts iväg från en samling ägg som hon ruvade. Matte fick med sig hundarna bort därifrån och vände hemåt med dem kopplade. Lekudden är alltså inte tillgänglig för hundlek. Vilket hundkompisarna/uppfödarna i området informerades om.
På kvällen tränade Lapskfamiljen i Vargmötet. Båda Nástisönerna var med. Gázzi fick, som vanligt numera, inleda träningen. Äldst går först. Hon fick fem figuranter utplacerade i ett mycket bråtigt område och olyckligtvis drev vittringen från två figgar upp i den bråte som Gázzi nu inte skall lockas upp i. Vinden spelar spratt. Matte slog koppel på Gázzi för att hålla en klätterglad gammal dam på jorden. Rätt som det är kan hon svaja till på grund av svaga bakdelsmuskler och då skall hon inte befinna sig någon annanstans än på plan mark. Koppelsök funkar bra när gränser skall sättas. Av olika skäl. Gázzi skötte sig bra och fick skälla mycket. Glad gammal Gázzi!
Násti fick ett frisök med figuranterna så knepigt placerade som fantasin räckte till. Vilket resulterade i att Husse vid ett tillfälle lätt tvivlade på sin hund. I det höga och smala röret kunde det ju inte finnas en människa?! Eller? En facitgubbe är nödvändig i sådana lägen och Husse uppmanades att lita på jycken. Det är ypperligt med slanka och smidiga figgar! Glädjen är stor hos den som lyckas få en kompis att tvivla, genom att hitta konstiga och otänkbara legor! Som hundförare är det både kul och nyttigt att ännu en gång få skrivet på näsan att man inte skall ha så förtvivlat många förutfattade meningar om var människor kan finnas gömda!
Modjis sök var fokuserat på bra markeringar i bråtig miljö. Inte på så kluriga legor som möjligt. Även Modji skötte sig mycket bra och Husse var nöjd.
Lime fick gå kopplad för att söka vittring i vind och släpptes när han tydligt visade att han hittat en person. Då var figuranterna (en utlagd i taget) så placerade att Lime skulle behöva ta sig genom, över eller förbi en mängd bråte för att komma fram. Lime skötte sig jättebra och visade åter att han har stort figurantintresse och är oberörd i svår miljö.
Epic fick träna rulltagning i rena markeringsövningar och fick sedan avsluta med ett frisök med direktbelöning. Båda bröderna visade att de är självständiga och inte har några problem med att gå ut väldigt långt ifrån sina förare. Duktiga killar! Som avslutningsvis fick umgås lösa ett tag. Mycket spring blev det! Härligt för två pojkspolingar! Mycket lika i både sätt och utseende.
ONSDAG
Dagen började tidigt med att Matte skulle till tandläkaren på morgonkvisten. Modji fick följa med för att efter Mattes tandläkarbesök nere i Brottby, få lite rallyträning i annan miljö. Miljö med störningar i form av förbipasserande med och utan hundar, barn på en skolgård och barn på en dagisgård. Matte började träningen på en gräsyta som var översållad av nerblåsta torra grenar, som i sig också var en störning. Modji skötte sig väldigt bra och fokuserade på Matte i en mycket fin följsamhet med god kontakt. En stor lastbil höll på och backade alldeles i närheten och människor passerade på en gångväg. Modji brydde sig inte. Extern belöning och mycket kamplek uppskattades av Modji. Därefter körde Matte ett träningspass på parkeringsplatsen och det fungerade lika bra. Trots små dagisbarn som var ute och lekte intill och en och annan bil som kom eller for. Träningen skedde i koppel så som det skall vara i nybörjarklassen. Mera kamplek som belöning. Mycket nöjd åkte Matte hem med sin rallytjej.
Efter en kortare promenad med hundarna, tog Matte med Gázzi till fysioterapeuten för elektroterapi av musklerna i bakbenen och i rumpan. Gázzis bakdel vättes noga och packades sedan in och anslöts till nätet. Matte satt bredbent och hade Gázzi vilande mellan sina ben, för att ge henne stöd och hålla henne lugn. Behandlingen tog sin rundliga tid och Gázzi skötte sig jättebra. Van vid att bli hanterad som hon är. Hon fick också ultraljudbehandling på frambenen samt avslutande stretching av alla muskler. Det som är jobbigast för Gázzi är att underordna sig och vara fasthållen. Det har hon aldrig gillat. Men hon står ut. Gázzi är en hund som alltid har haft stor integritet och som vill vara fri.