Eftersom det var långhelg var kursdagen ersatt av fri träning för dem som ville. Att komma åt att träna i ruinstaden är numera eftertraktat och en samling räddningshundförare och kursare samt någon allmänt intresserad dök upp.
Antalet deltagare räckte till två grupper som delade upp träningsområdet emellan sig. Sidbyte efter matpaus klockan 13.
Husse och Matte hamnade i samma grupp och eftersom Modji redan var utanför bilen fick hon börja. Hon skulle nu få vindfiguranter gömda i "miljö". En figurant i taget. Den första figgen låg i tegelhuset en bit ner i källartrappen, den andra på bortre sidan av ett kvarter och den sista uppe bakom en tegelmur och ner under ett betongblock. Modji fick gå kopplad i lina, på gatan nedanför ruinkvarteret. Vinden låg från ruinerna ner mot gatan. Modji jobbade jättebra och vindade in figuranterna en efter en. Figgen som låg i bortkanten av kvarteret blev en utmaning för Matte! Modji snodde upp i ruinerna och passerade elegant alla knollriga armeringsjärn. Matte misstog några armeringsjärn för kvistar tillhörande sly. Men de jäkla kvistarna vek inte undan..... L
Modji visade inga tveksamheter alls i miljön och hade mycket bra fart ut till figgen. Hon letade även efter ingången till legan utan att tappa intresset.
Alla hundarna fick sedan köra samma koncept. Koppelträning är alltid nyttigt. Modji fick lägga ribban!
Gázzi fick fyra figgar i ett stort kvarter. Hon var pigg och glad och hittade alla snabbt. Två figgar låg nära varandra, en högt och en direkt nedanför, gömd under ett betongblock. Dessa två figgar markerade Gázzi växelvis. Jättesnyggt! Eftersom det rådde sommarvärme och Gázzi går på Metacam för bitskadan ville inte Matte låta sin hund anstränga sig. Ett kort frisök piggade däremot upp den gamla damen!
Násti fick däremot ett riktigt stort frisök med fem figuranter. Matte figgade själv högt uppe vid taknocken på en utvändig stege på en typ av byggnad. Inga problem för Násti med någon av figgarna och Husse var jättenöjd! Násti verkade rätt nöjd själv. Den första värmen tar ganska hårt på hundarna innan de vant sig.
Matte försöker lägga hundöverfallet bakom sig och det fungerar bra under vaken tid. Men det undermedvetna spökar rejält. Tre nätter i rad nu med endast sporadisk sömn. Att somna går bra, men redan efter två timmar har "natten tagit slut". Inte kul alls. Matte har skrivit ett brev och skickat till hundägaren för att förklare att "det visst hände något". Allt syns inte utanpå. Det känns viktigt att han får veta det!
Tillbaka
Sömngångare