Fredagen ägnades åt omskolning och utskolning av små plantor, för senare utplantering. När de kritiska järnnätterna i början av juni är passerade. Blomsterbönor och luktärter samt solrosor. De får nu långsamt vänja sig tillsammans med tomater och gurkor i växthuset. När solen fram på dagen låg på mot framsidan för mycket, flyttade Matte in med skruvdragaren på stugans baksida.
Här finns en trädäckad uteplats intill glasrummet/matplatsen, mot berget på baksidan. Två tredjedelar av tomten ligger bakom huset och består av berg och skog. Den delen av tomten är inte inhägnad och består av ursprunglig natur, med ett berg och barrträd såväl som lövträd av olika sorter. Härifrån kommer man vidare ut i skogen via några närbelägna tomter och här går rådjuren dagligen. Här skall hundarna inte vistas alltså. Berget är till hälften mycket brant stupande mot stugan, men till hälften leder en brant bevuxen sluttning vidare uppåt. Matte har i åratal funderat på hur hon skulle kunna begränsa hundarna, när man vistas på denna lilla uteplats intill köket; en liten bakgård. Att stänga in hela baksidan skulle bli en kostsam historia med stora nivåskillnader. Berget är för brant för en hund att hoppa upp på, men där sluttningen tar vid är det lätt att ta sig uppför.
I fjol kom Matte på en lösning. Kastanjestaket är ett böjligt, lättformat och begränsande alternativ och det finns i olika höjder. De är dyra, men det finns billigare varianter av hassel. Matte skickade efter ett sådant staket på fem meter och lät det finnas där hela sommaren, lutat mot berget. Både Aili och Dima respekterade det löst placerade hindret. Som Matte aldrig kom till skott med att få fast mer permanent. Idéer om hur detta skulle ske saknades. I väntan på inspiration tog Matte undan staketet över vintern. Nu hade en idé kläckts, när Matte ägnade sig åt andra staket runt tomten. Spillvirke från staketbygget mot vägen fanns och nu kapade Matte tryckta reglar på 45x28 och snedsågade dem. De försågs med vinkeljärn och skruvades fast i trallviket. Staketet trädes på och si det fungerade! Dima var med och inspekterade på mycket nära håll. Han verkade nöjd och gick in när han undersökt det noga. Som öppning ut från trädäcket fungerar två kompostgaller i vinkel mot husväggen. Äntligen!
För att kunna ge sina hundar friheten av att vistas ute på en tomt krävs väl fungerande staket. Åtskilliga är de gånger då hundar efterlysts i området "när de smitit från tomten". Mängder med ursäkter finns och det är alltid hunden som varit smartare än hundägaren och får skulden för att klättra över, alternativt krypa under för att komma ut. Det är aldrig hundägaren som varit smart nog att inse sin hunds kapacitet.
Sexton år gammal byggde Matte en hundgård till sin första hund - en Dvärgpudel. Sedan fortsatte det i vuxen ålder med hästhagar och valphagar och nu en tomt i skogen. Däremellan har hundägandet inte kunnat erbjuda Mattes hundar friheten av en inhägnad tomt. Det är lyx att sent i livet kunna ge hundarna detta. Synd bara att inte alla Mattes hundar, under ett långt liv, fått egna inhägnade tomter.