Fredag.
Efter en gåmässigt betraktad vilodag, var Matte igång igen. Rastade hundarna i skogen en stund och tog sedan med dem ner till centrum. Där fick de vänta en timme i bilen, medan Matte "jobbade" med crosstrainern, motionscykeln, benpressen och alla andra maskiner som hjälper Matte att få tillbaka muskelstyrka och kondition, efter flera års utförsbacke därvidlag. Benen är starkare, armarna likaså och konditionen bättre. Vilket sporrar till fortsatt träning så klart! Matte har alltid varit fysiskt aktiv med hundar, häst och längdskidåkning och ser nu världen öppna sig igen. Vilken känsla! Vilken sorg det varit att se kroppen svika och begränsa möjligheterna gradvis över många år. Sorgen över saknade förmågor. Nu tar Matte tillbaka en del förmågor. Som att kunna gå fort och länge. Bit för bit, dag för dag.
Efter att ha köpt sig några delikata vårrullar från foodtrucken vid stora parkeringen i centrum, satte sig Matte i bilen och åt lunch. Tre hundar dök upp i givakt i backspegeln! Fem stora kycklingvårrullar från Thaivagnen, serverades på en bädd av strimlade morrötter. Riset och såsen lämnade Matte därhän.
Mätt och belåten tog Matte ut hundarna för en långpromenad på för dem nya vägar. En fredagseftermiddag var det ganska surrigt kring centrum. Bra träning för tonåringen. Alla skall man inte hälsa på!
Matte lät hundarna först rasta sig lite och nosa längs vägen, men kommen en bit bort var det "långa benet före" som gällde. En bit bort på trottoaren föreföll en Rottishane ha tagit över initiativet totalt på sin promenad. Ägaren försökte övertyga sin hund om viss fart framåt, men han ville gå baklänges och låste helt mot de tre Lapska. För att underlätta för Rottisägaren att få kontrollen över sin hund stannade Matte och de Lapska upp och avvaktade. Till slut stod Rottiskillen med ägare snyggt vid sidan och Matte uppmanades att passera. Vilket Matte och Lapsktrion då gjorde på mycket nära håll, med intensiv trafik vid sidan av. Násti höglöpte förra helgen och luktade säkerligen intressant för en hanhund fortfarande. Skulle hon kunna hålla sin hund trots nosgrimman? Icke då! Med en morrning ?!?! for han ut mot de tre Lapska och Modji och Aili protesterade högljutt. Rottisägaren for som en vante efter sin hund. Det är inte så konstigt att många både två och fyrbenta har dåliga erfarenheter av både rasen och dem som väljer hundar de ine kan styra och hantera. Trist för rasklubben när detta händer alltför ofta. Man väljer hundras utan att sätta sig in i vad det är man köper, för att sedan dela sitt liv med i minst tio år framöver. Många köper dessvärre Lapphundar med lika dålig kunskap om vad som finns inuti den hund man köpt, för att man gillat utseendet på den. Rottisägaren hade det inte lättare, när väl Matte och de tre Lapska passerat. Då drog han i kopplet och ville efter!
Matte gick dock med raska steg och nu var det färdignosat för hundarna. Nu var det en motionspromenad man var ute på. Hundarna gick i trav hela tiden och Matte älgade på runt stora delar av beståndet av flerfamiljshus, som ersatt de gamla villorna de senaste decennierna. Märkligt var det att denna milda höst se stora och blommande perlargoner på uteplatser och inglasade balkonger, tillsammans med julgranar och julstjärnor. Rött och fint ihop med det gröna!
Promenaden avslutades genom centrum med mycket folk i rörelse och just som Matte och hundarna nådde bilen efter närmare en timme, började ett fint regna att falla. Regnet tilltog på hemvägen och det öste ner vid hemkomsten. Nu var det dags att hålla sig inomhus.