Jo, Matte vet, det är ännu en dag kvar av månaden, men en sammanfattning känns ändå aktuell.
Föga anade Husse och Matte på Nyårsafton att året skulle få en sådan rivstart! Nyårsdagen randades med en varning om storm med orkanbyar på ingående. Vid midnatt natten till onsdagen den andra januari hade stormen nått den Lilla stugan i skogen. Strömmen försvann. Det knakade i de tunna brädväggarna och det ven genom huset! Ljudet var påtagligt när byarna var av orkanstyrka! På onsdagmorgonen var strömmen ännu borta och kaffevatten värmdes på kaminen i stearinljusens sken. Något som upprepades på både torsdagen och fredagen då strömavbrottet drog ut på tiden. Den fasta telefonen var död. Likaså mobilnätet. Ingen information kunde fås om omfattningen av stormens härjningar förrän Lapskflocken begav sig ett gott stycke hemifrån. Dock syntes fällda och knäckta träd redan vid granntomterna. Träd låg som plockepinn över och intill vägar. Hela Norrtäljetrakten var strömlöst. Många var utan ström i några veckor ute i skärgården.
Matte hade precis kommit i ordning efter strömavbrottet och plockat undan ljuslyktor ooch fotogenlampor och fått ordning i kyl och frys efter Trettonhelgen. När telefonen ringde på måndagen, första vardagen efter juluppehållet och en operationstid erbjöds på torsdagen några dagar senare! Julen städades undan före Knutdagen den 13 januari! Det tog tid och var smärtsamt för Matte som nu knappt kunde gå, men nu skymtade lindring!
Den 10 januari byttes höftleden ut och dagen efter var Matte hemma igen. Det hade ännu inte gått två veckor in på det nya året och det kändes som att sitta på ett framrusande tåg. Det ena efter det andra bara hände. En ganska uttröttad Matte njöt av en timmes smärtfri och mycket god sömn under operationen, som skedde med ryggbedövning och lätt sömnmedel. Matte vaknade utsövd och smärtfri för första gången på ett år. En god början på ett nytt år kändes det som!
En väsentlig tanke hela tiden var: Vilken tur att operationen gjordes en torsdag! Då kunde ju Matte träna med Aili både onsdagen före och efter och inte ett enda träningstilfälle skulle missas! Men ändå har det funnits ett dåligt samvete kontra hundarna att Mattes krafter måst koncentreras kring rehabilitering för att så snabbt som möjligt komma tillbaka till ett normalt gådende, för att kunna återuppta långpromenaderna med hundarna i skogen och på vägarna! Cykelturerna och träning av lite av varje hemmavid i vardagen. Visst kan man träna Nosework inne i stugan! Matte skäms, men har inte riktigt orkat ännu. Just nu fokuserar Matte på sin egen rehabilitering, mycket för hundarnas skull! För att så snabbt som möjligt komma tillbaka till en aktivare vardag tillsammans med dem. Husse skogspromenerar dagligen med dem och de får sin morgonpromenad till brevlådan och självklart får de sökträna en kväll i veckan.
På tisdagen var det gråväder med regn på snötäcket och det skulle frysa på framåt kvällen. Största risken för Matte nu förefaller vara halkrisken. Isiga parkeringsplatser och hala golv i butiker. Man får testa sig fram helt enkelt. Lapskflocken for till Norrtälje och åt en god lunch med utsikt över stan. Följde sedan upp med ett besk på Biltema, där Husse släppte av Matte så nära entrén det gick att komma. Barmark! Matte hade promenadskor på fötterna och testade varsamt underlaget, kryckande sig in steg för steg. Perfekt! Husse kom efter och strosade omkring medan Matte värmde upp. Hittade den gummimatta som behövdes till bilen och lite annat. Sedan satte Matte fart. Gick så fort det kändes säkert hela sträckan på längden i den rätt stora butiken, nästan tom på kunder. Fram och tillbaka. En härlig och halkfri raksträcka från kassan till bortre väggen! Många meter utan hinder! Här kunde Matte ta ut stegen som på kommande hundpromenader! Lite flyt och lite endorfiner och en lyckokänsla i att kunna gå stadigt med långa steg. Matte höll noga koll på tiden för att inte gripas av hybris och gå för länge.
Efter tjugo minuters gående totalt lämnade Husse och Matte butiken tillsammans. Nu regnade det och frös samtidigt på rätt snabbt. Hemma vid stugan snöade det och började bli rejält halt. Igen. Detta hattande mellan tö och många frysgrader är oerhört frustrerande för alla och än mer när man kryckar sig fram. Men man får försöka göra det bästa av situationen och målbilden är ju klar. Långa härliga hundpromenader och kanske något vänstervarvande med Aili som fick ett cert i höstas, trots att Matte sprang utan att egentligen kunna springa. Det kan bara bli bättre!
Klicka för större bild.
