Tisdag.
Husse for till gymmet och Matte tog med båda hundarna ner till golfbanan för en stavpromenad. Det blåste svinkallt och var molnigt, men himlen skulle spricka upp fram på dagen.
Promenaden från parkeringen vid klubbhuset och restaurangen är dömd att gå i motlut söderut, åt vilket håll man än går. Då parkeringen ligger i en dalsänka mellan flera höjder och en sjö ligger i dalsänkan söderut. Modji och Aili släpptes lösa som vanligt och farten anpassades till Modji, som nöjd lunkade på uppför den långsträckta slänten. Här och där stannade hon upp och nosade lite för att sedan trava ikapp Matte som långsamt fortsatt gå.
Aili hade nu accepterat att det finns två alternativa spår att följa när Matte går här med hundarna. Båda går medsols då den initiala stigningen då är mer långsträckt och inte så brant. Är det bara Matte och Aili så går Matte så fort hon kan från början till slut och håller då ytterspår längs ytterkanten mot skogen/naturreservatet och elstängslet mot vildsvinen. Inga pauser görs och Aili springer i flytande trav alternativt galopp i Mattes närhet. Är det en promenad med båda hundarna anpassas fart och längd till Modji, som faktiskt kan hänga med på golfbanepromenader igen! Om än anpassade till hennes av kortisoon urmusklade förmåga. Då väljer Matte innerspår och följer kanten runt den bergknalle med skog som ligger i artonhålsbanans centrum. Båda varianterna har visat sig ta fyrtiofem till femtio minuter. Långt och fort eller inte så långt och inte så fort. Den långa varienten i ytterspår späs på ibland, för att få ihop minst en timmes raskt stavgående. På topp av Mattes förmåga. Vilket var målbilden efter båda höftoperationerna.
När banan planat ut på höjdplatån valde Modji allt oftare att trava lite då och då. När en intressant doftfläck lockade fick hon fart under fötterna! När Aili stannade upp och nosade måste Modji skynda sig fram även hon. Promenaden gick som i ett U från parkeringen och längst bort finns en fin backe i en södersluttning perfekt för en fikapaus. Nu hade Matte inget fika med i snålblåsten, men pausade ändå här vid den stora platta stenen för lite muskelträning med Modji. På stenens sida uppåt i slänten är kanten låg och sluttande med en liten kant på halva höjden. Lämplig för att få fotfäste. Matte vill att Modji skall träna sina bakben för att undvika fler fall i bäcken om hon försöker hoppa till bryggan som hon har brukat göra. Modji kom utan bekymmer upp med frambenen på stenen men sedan vågar hon inte riktigt lita på sina bakben tillräcklligt, för att våga söka fotfäste uppåt. Frambenen är starkare. Nu stöttade Matte under rumpan på Modji och efter några försök fick hon med sig bakdelen och kunde på så vis träna muskulaturen. Modji är en äldre dam och höfterna börjar stelna, men fram till insjuknandet i början av april kunde Modji utan problem stå på sina bakben utan stöd för framfötterna. Fritt ute på ett golv gick hon på bakbenen och skallmarkerade figuranter gömda högt uppe. Modji hoppade in i bilen utan problem. Matte kan inte bara ge upp att försöka få tillbaka så mycket muskler och styrka som möjligt i Modjis ben - för hennes egen säkerhets skull.
På väg ner mot sjön vid klubbhuset är backen smal mellan bergknallen i mitten och skogen i ytterkanten. Här vek Modji plötsligt av från innerspår till ytterspår och stängde öronen. Hon bara gick sin väg! Aili tittade på Matte och undrande om Matte såg vad morsan gjorde. Det gjorde Matte och visste även varför. Här finns ett parti med fjolårsgräs där sorkar håller till och där hundarna ALLTID stannat upp när Matte hållit ytterspåret innan Modji blev sjuk. Det vill Modji inte missa! Matte väntade på Modji. Aili väntade på Modji. Matte blåste till slut i visselpipan, vilket var meningslöst eftersom Modji gått in i sin doftbubbla och var tillfälligt stendöv. I en strategisk sekund när Modji faktiskt tittade på Matte höll Matte tuben med skinkpastej i handen och Modjis syn var synnerligen bra. DEN såg hon även på femtio meters håll. Att Aili fick smaka missade hon INTE! Modji satte av i galopp på skrå över backen, bort till resten av flocken.
Snart var Matte och hundarna nere vid klubbhuset och Modji talade tydligt om att ett restaurangbesök ingick i en golfbanepromenad numera. Så himla bra då att det var precis vad Matte planerat så här vid lunchdags. Lite förvånad blev Lapskduon när två Schnauzrar skällde ut dem rejält från altanen när de närmade sig. De satt uppbundna intill ägarnas bord och Matte försäkrades om att de inte var ilskna. Vilket syntes rätt väl. De uppförde sig bara precis som Aili. Måste berätta att någon var på ingång. Medan Matte åt hade Modji och Aili fullt upp med att hålla koll på dessa hundar strax intill och även på krögarparet som var fullt sysselsatta, men ändå gav sig tid att skämma bort närvarande hundar med hundgodis! Det blåste kallt som sjutton men stor värme fanns här ändå! Matte var lycklig över att faktiskt kunna gå här tillsammans även med Modji! Det kändes verkligen inte möjligt för en månad sedan.
Eftermiddagen tillbringades åter med ogräsrensning för Mattes del och efter att ha tuggat i sig varsin hård pinne i solen på gräsmattan gick de båda Lapskdamerna i viloläge.