Tisdag.
Hundarna och Husse gick som vanligt och hämtade Dagens Nyheter tidigt på morgonen. Under förmiddagen snokspanade de sedan kring bäcken. Eller spanade helt allmänt efter något som rörde sig i det porlande vattnet. De grod- och paddungar som snoken äter upp, salamandrar och hästiglar, samt vattensork. Matte vattnade en del växter igen, då kvällsvattning inte är optimalt sedan snigelinvasionen nådde trakten.
Temperaturen steg även denna dag till tjugosju grader och solen den stekte. Mitt på dagen lämnades hundarna hemma i stugan när Husse och Matte for till kommunens centrum två mil bort. I förra veckan fick Matte en ny hörapparat och nu var det dags för de nya brillorna. Uppdaterad Matte, som märker skillnad med nya hörapparaten. Skönt. Som rekommenderar alla som upplever att de måste skruva upp ljudet på teven, hör fel och måste fråga om ofta att testa sin hörsel. Det förefaller enklare att skaffa glasögon än hörapparat av någon anledning. Moderna hörapparater syns knappast, om nu det spelar roll och de fungerar helt annorlunda än hörapparater gjorde förr. Av någon egendomlig anledning verkar kvinnor ha lättare att skaffa hörapparat - samt använda dem, än vad män har. Matte är i alla fall tacksam för sitt lilla bihang bakom örat.
Eftermiddagen tillbringades med gräsklippning, där Husse körde gräsklipparen och Matte den lilla eltrimmern. Snyggt blev det bland blommande vårblommor och under nu utslagna träd och buskar. Där doftolvonet slog ut i full blom under dagen! Bedövande låg doften över tomten och vacker stod den där längs gången från grinden!
Hundarna låg utsträckta i skuggan för det mesta, men viss koll måste de hålla på förvånansvärt många förbipromenerande hundar i värmen. Men målet var kanske sjön en halv kilometer uppåt vägen, för svalkande bad. De två Lapska studerade hundlivet på vägen under fullständig tystnad. För många hundar för att bry sig? För varmt för att kommentera? Eller bara två väluppfostrade hundar. ;-) Som lite senare fick en skogspromenad tillsammans med Husse.
När kvällen kom och gräskanterna till bäcken var nyklippta, låg en massa gräsklipp i vattnet och hade stoppat upp vid staketet mot granntomten nerströms. Här har Matte kört ner spjälor i bäckfåran för att hindra fri passage under staketet. Vilket fick merparten av gräsklippet att bromsas upp och det måste lyftas upp ur vattnet. Varför Matte i kortbyxor och barfota klev ner i vattnet och det var riktigt behagligt i värmen! Om man tänkte bort framför allt HÄSTIGLARNA. Dem gillar Matte INTE. Ömsom är de korta och tjocka och ömsom långa och smala och Matte vill inte ha någon igel fastsugen på benen eller råka greppa någon och få den mellan fingrarna!
Matte nere i bäcken fick hundarna nyfikna! Matte snokspanar!? När det visade sig att Mattes besök i bäcken inte var kortvarigt blev Aili brydd. Hon kom och gick och kollade vad Matte höll på med. Med en räfsa i högsta hugg lyfte Matte upp grässkräpet vartefter och Aili studerade Matte. En ny metod för snokfångande kanske? När Matte övergick till att gå i bäckfåran för att riva loss överflödig växtlighet på botten och att reparera kanterna genom att trycka tillbaka stora stenar föreföll Aili och även Modji mer bekväm med snokletarsättet. I deras ögon liknade detta mer hur de brukar göra. Kolla framför allt kanterna! Där brukar snokarna gömma sig bland stenarna! Så nu gjorde Matte som hundarna! Kollade stenarna längs kanterna! Då lämnade de Matte åt sitt snokspanande och drog sig tillbaka till sina viloplatser i uterummet. Där var det skugga och där var det korsdrag. Äntligen kunde de slappna av. Matte hade förstått hur man skall göra när man letar snok i bäcken. Do as I do men tvärtom. Matte hade imiterat hundarna. De var uppenbarligen nöjda därmed.