På fredagen var Matte åter tvungen att fara till civilisationen i centrum. Det har blivit flera gånger denna vecka och hundarna har måst stanna hemma i värmen. Men på fredagen var det mulet och besöket skulle bli mycket kort, så då fick hundarna komma med, för att kunna få en promenad på andra vägar än hemma.
På hemvägen drog Matte och hundarna iväg ut till Lingsbergs Säteri, där Matte bott (hyrt) nedervåningen i 24 år och där det numera inte är sig helt likt. Stockholms stad sålde och ny ägare ville göra om den galmla 1700-talsgården till något lyxigt. Typ modern villa. Med "beongskulpturer" som blåser omkull av kraftiga vindar och pelare av plast...... Den engelska parken är borta och ersätts nu av gräsmatta. Den gamla syrénhäcken borta även den och ersatt med annat. Mattes rabatter är borta och ersatta av ett gigantiskt hål i gräsmattan, som förmodligen skall bli en pool. Inget har hänt på några år och kanterna rasaar ner. Påbyggnader på det gamla huset har tagit bort känslan av en historisk byggnad som ansetts kulturhistoriskt intressant av kommunen. Tyvärr inte K-märkt! Förhoppningsvis är den gamla hålvägen från vikingatiden inte borta längst ner i den hästhage där Mattes fjordhäst bodde. Hålvägen blev synlig när hästen betade rent och ritades in på kartorna med fornfynd.
Matte bjöds på fika i södra flygeln, dit arrendatorn fått flytta ner från övervåningen vid ägarskiftet. Gamla tider ventilerades. Traktens historiska förflutna med forborgar i närheten och runsten på gårdsplalnen är mycket speciell. Kungamördaren Anckarströms far bodde här en tid.
Innan hemfärden ville Matte ta en promenad med hundarna ner längs den gamla traktorvägen till granngården. Násti föddes här och flyttade när hon var ett år. Promenader och ridturer med lösa hundar var vad som gällde. Över stora stubbåkrar och i urgamla beteshagar fulla med bronsåldersgravar. Även nu släppte Matte hundarna lösa och det märkliga hände att Násti spontant vinklade vänster och skulle följa fårstängslet tillbaka mot det gamla "hemma"! Runt smedjehagen och fram vid det gamla magasinet. Det är nio år sedan hon gick lös här senast. Båda hundarna skuttade omkring i det mycket höga gräset vid sidan av den leriga vägen och såg ut att ha det gott. Fåren stod intresserat och tittade på bakom fårnätet. Mattes visselpipa var för dem en välkänd signal, då den lilla flockens uppgift är att låta sig vallas. Inte föda lamm.
Mörka moln växte snabbt upp över berget på andra sidan gärdet och Matte valde att vända om. Ett åskväder närmade sig mycket fort och det kändes inte bekvämt att fortsätta hundpromenaden upp till granngården och kompisen G. Strax innan Matte och hundarna nådde tillbaka till bilen brakade ovädret löst.