Tisdag.
Gátchis A-kull fyllde 9 år och alla fyra Bröderna Brun: Lime/Aiko, Epic/Adja, Pirak och Ante, får ett stort GRATTIS!
Klicka för större bild.
Rubrik:
AILI DROG SIG TILLBAKA ...
Matte släppte ut hundarna på tomten och ägnade sig själv åt snigeljakt på tisdagmorgonen. Per omgående hände något vid bäcken och vägtrumman. Aili rusade rätt som det var upp på kullen och tuggade frenetiskt på något efter vad Matte kunde se. Tanken dök upp att Aili fångat snoken! "Loss" skrek Matte och rusade efter Aili. För att upptäcka att den stackars hunden inte alls fångat något, men troligtvis varit alldeles för närgången en padda. Något hon aldrig varit tidigare. Aili hade munnen full med skummig saliv som hon intensivt försökte bli av med. Hon såg djupt olycklig ut! Det mesta blev hon av med och sedan valde hon att dra sig undan in i huset och in under bordet. Husse torkade rent runt munnen på Aili och Matte sökte eventuellt skadat tänkt byte. Matte hittade vare sig någon padda, groda eller snok som behövde någon form av omsorg eller förkortande av lidande. Vid koll kunde även närkontakt med snok ge dylika symptom, men det troligaste var att en padda fått anledning att sätta Aili på plats.
En stor padda valde i fjol sommar olämpligt nog att välja valphagen som lämplig viloplats en morgon. De fyra små knytten visade samtliga prov på bra luktsinne och lokalisering av vittringskällan när de doftmarkerade in under ett av de större föremålen i "miljöhörnan". Det var klart olämpligt att ha en padda i valphagen och det var klart knepigt att få ut paddan från sitt gömställe som var en glipa under en stor sten. Risken att skada paddan om man ruckade stenen var stor, eller att den skulle ta sig ut och mingla med knytten. Varför den stängdes in till dess knytten avlägsnats, så att en fritagning kunde ske utan att någons hälsa äventyrades.
Ailis tillstånd kollades genom att båda hundarna fick varsin morot att tugga på och den fysiska hälsan var det inget fel på! Men Aili valde själv att tillbringa hela dagen i ensamhet under bordet inne i stugan. Hennes ego hade fått sig en törn antagligen. Hon var stor och paddan liten men fy fan så otrevlig! Ibland går man på nitar när man är nyfiken. I vilket fall behövde hon säkert vila efter en hel dag sittande i solen på bevakning vid bäcken och Matte uppskattade att slippa hålla koll på hund och snok. Att snoken var kvar märkligt nog visade Modji. Som vid passagen vid vägtrumman vittrade i vinden helt kort och skvallrade för Matte.
I kvällningen var det inga som helst problem att få med Aili på en rask powerwalk, tillsammans med Matte och Modji. Aili var utvilad och på hugget och ledde främst i ledet i sträckt koppel, men utan att dra. Matte öste på och körde intervallträning med vila och pulssänkning efter att ha forcerat en brant backe. Strax därefter fick hundarna och Matte en extra paus med hundsnack och hundmöte lite mer på nära håll för en gångs skull. Efter att alla de fyra inblandade hundarna uppfört sig väl och gått i avslappnat viloläge fick de hälsa på varandra. De brukar annars bara ses på varsin sida om staketet på håll, eller vid snabba promenadpassager.
Kort efter hemkomsten sprang en räv förbi på granntomten, längs med staketet och det gick för fort för att Matte skulle hinna se om den var helt frisk eller ej. En skabbräv har varit synlig i området. Med den farten var den inte väldigt sjuk men å andra sidan var den onormalt oskygg när den kutade förbi de överraskade Lapsktanterna mitt på den egna gräsmattan. De hann knappt fatta vad de såg och bara Modji hann ge ett enda skall. Båda blev stående och tittade på varandra. "Vad var det som hände?"