Torsdagen var ännu en strålande vårdag! Med solsken hela dagen och rekordet tio grader varmt! Krokusarna har slagit ut. Även julrosorna blommar. Matte tog med hundarna på en skogspromenad, där de vuxna var kopplade och Aili fick springa lös. Ända till den sista högplatån strax ovanför huset. Där fick alla vara lösa ett tag tillsammans. Sikten är god över bergknallarna mellan glesa tallstammar. Rådjuren är nu nere bland trädgårdarna där gräset lockar. Hundar är hundar och Matte litar inte fullt ut på att tre hundar i flock inte triggar igång varandra och vill springa efter och valla/driva rådjur. Men de var fullt fokuserade på att krafsa i jorden och tugga i sig. Alltid på samma ställen. Något särskilt är det med jorden just där. Inom mycket små och begränsade områden. Aili har lärt sig av de vuxna hundarna.
Hemkomna fick hundarna vara på tomten och Matte gick in för en kort stund. När Matte gick ut igen stod de tre rådjuren intill staket, på granntomten. De tre Lapska var alla ute och stod framför huset och tittade på rådjuren. Helt tysta och stilla. När Matte rörde sig mot staketet följde hundarna med och rådjuren drog sig bortåt. Aili kunde då inte hålla tyst och Matte fick en möjlighet att korrigera henne. Ibland får man skapa situationer för att kunna träna på rätt uppförande. Vilket en del tydligen tycker är taskigt mot hundarna. "Man får inte provocera fram felaktiga beteenden för att sedan korrigera hunden i träningssyfte". Men det är ju så oändligt mycket enklare att lära hunden rätt beteende på ett bra sätt, när man själv är förberedd! I stället för att man i ilska/panik vrålar åt hunden eller helt missar chansen på grund av för lång reaktionstid. Matte talade lugnt och tydligt om för Aili att hon skulle vara tyst. Man får varken skälla på eller springa efter rådjuren! Aili förstod och satte sig bredvid Matte. De vuxna var inte så väldigt intresserade. De vet. Men struntar i Matte ibland. Ögontjänare. Násti visar inget intresse alls längre. Ögontjänare? Modji är intresserad, frustrerad, vet att rådjur finns det överallt och dem får man inte bry sig om. Men djurintresset finns hos en vallhund.
Matte och hundarna tillbringade hela dagen ute på tomten. Med lite av varje. Ett väderomslag väntar i helgen med blötsnö och en hel del behövde rensas och krattas ihop. Matte kopplade av rätt ofta och vilade kroppen, för att få så mycket som möjligt gjort. Att sitta på bryggkanten med bäckvattnet strömmande förbi och solen glittrande i vattnet med en mugg kaffe bredvid sig är bra avkoppling! Násti sträckte ut sig bredvid Matte på bryggan, Modji låg på gårdstunet framför trappen med god utsikt. Aili sågs lite här och där under korta ögonblick och var hela tiden någon annanstans. En valp i full frihet. Nästan. Staketet fungerar bra tillsammans med det lodräta berget bakom huset!
Precis som sin mor, mormor och mormorsmor får Aili stora möjligheter att vistas lös utomhus, med åtföljande möjligheter till undersökande av omgivningen. Hon får chansen att utveckla sin nyfikenhet och kreativitet tillsammans med självständigheten. Hjärngympa, koordinationsträning och balansträning under en viktig utvecklingsperiod. En priviligierad situation. Vilket Matte är tacksam för. Präglingsperioden är slut, men inte utvecklingen av en ung individ. Hjärnan växer och kroppen växer. Olika sorters stimulans är viktigt för Ailis utveckling på vägen till vuxen.