Måndag.
Matte hade en hektisk förmiddag då många saker skulle hinnas med före klockan tre. Men till slut kom turen till hundarna och i det lätt trista mulna vädret, med en plusgrad och tillkörd och halkig snö täckande vägen, gav sig Matte och hundarna iväg. Icebugs på fötterna för säker promenad! Under den första halvan av promenaden tilläts hundarna nosa en hel del och alla måste pinka överallt, då många "nya" hundar promenerat här under helgen. Stugorna börjar få besök under helgerna och i helgerna lämnar många sina vanliga vägar för längre hundpromenader.
Underlaget inbjöd inte till någon powerwalk, men en rask promenix blev det i alla fall och hundarna fick pinna på lite. Flera stopp måste göras för att släppa fram bilister som inte kunde lätta på gasen. Bråttom, bråttom och 30-skyltar syns inte och respekteras inte om de skulle göra det. Minst 50 har blivit normen i området numera, oavsett avsmalnade vägar med fasade och branta kanter. Matte ser bilarna komma, samlar ihop hundarna i en klump, trycker ner dem mot diket och ställer sig själv skyddande för med ryggen mot passerande bil, armarna utbredda som hundskydd. Isgata eller inte. Skall två normalstora personbilar mötas, måste båda balansera på dikeskanten. Skall normalstor bil och större bil mötas förefaller "störst går först" gälla. Ordet hänsyn tycks ha raderats ur dagligt språkbruk. Eller kanske inte. Matte tar med sina hundar stor hänsyn till dem som i sina bilar passerar Lapskflocken, så att inga dyrbara sekunder går förlorade. Men ser det mer som ren överlevnadsinstinkt.
Hem kom Matte och hundarna helskinnade och tillbringade lite tid ute på tomten innan det var dags.
Enligt instruktionerna skulle Matte klockan tre pytsa i sig en dos tarmrensande medel och sedan var resten av dagen given, samt natten och nu tisdagmorgonen. I eftermiddag är det över. Det ser Matte fram emot.