SAMERNAS NATIONALDAG
I DAG DEN 6 FEBRUARI
Onsdag.
Lapskflocken hade tur! Morgonen var kall och frostig och golfbanan höll stängt. Det visade sig att fler hade uppmärksammat detta och drog nytta av möjligheten att promenera över området till både lilla och stora banan. Ytterligare några bilar stod på parkeringen och ingen slog bollar på drivingrangen. Husse och Matte greppade sina gåstavar och hundarna släpptes lösa. Samtliga iklädda varselkläder för att synas på håll. För säkerhets skull. Som en extra bonus tittade solen fram ganska snart efter det att bilen lämnats! Hela Lapskflocken njöt av gåendet och det vackra landskapet, där sjön och dammen nu var frostigt istäckta och gav en illusion av snöig yta i det frostnupna gröna. I god fart gick flocken en runda på femtio minuter och den isande kalla vinden ihop med solen och det vita gav lite vinterkänsla. Skönt var det att få denna möjlighet till mjukt och effektivt gående, tillsammans med lösa hundar som rörde sig i trav. Modji hittade ovanligt mycket gott att äta och fick spontan intervallträning, när hon fick sätta iväg i galopp för att komma ikapp resten av flocken.
Hemma blev det lite avkoppling innan det var dags att ge sig iväg till industritomten, för kvällens träning i räddningssök.
Tränade denna kväll gjorde Modji, Aili och Jaktlabbekompisen Mick. Samtliga tre hundar fick liknande upplägg där man sökte av tomma områden först, ett avgränsat område i taget. Hundarna transporterades sedan till nästa avgränsade område under arbetslydnad. I det sista området hade man två figuranter gömda på för föraren okända platser.
Aili har i vinter haft svårt att hålla tyst under sök inomhus, där det bara finns gammal vittring. Hon har haft mycket hög arbetstemperatur och för att sänka den har Matte avbrutit och kopplat sin hund. Satt henne ner för koncentration och fokus. Vilket har fungerat bra. En skallmarkör som är mycket lättskallad får inte sällan detta problem. Det får man jobba med. Till och från under hundens karriär. Köra små påminnelsesök för att understryka det absolut nödvändiga i att hunden kan arbeta under tystnad.
Så nu gjorde Matte det. Taskigt kan tyckas, men Matte riggade en situation där Aili skulle få svårt att vara tyst och där Matte visste att det garanterat fanns mycket gammal vittring i en byggnad, men ingen gömd människa. Gammal vittring är det även sedan man just plockat fram en figurant som legat till sig ett tag.
I en stor förrådshall uppdelad i två rum där kontorsmöbler förvaras, står en port öppen. Det blåste friskt och byigt och de hårda plastremsor som delvis täckte ingången, slog och smällde mycket hårt mot plåtväggarna. En kraftig störning! Hårda smällar dånade i byggnaden. Två figuranter hade just hittats och en hund hade sökt intensivt i byggnaden. Här fick en taggad Aili starta sitt första tomsök! Mängder med vittring blåste runt längs väggar, tak och golv här inne. Aili var bombsäker på att här fanns det någon att hitta. Energin sprutade ur öronen och utan att tänka efter närmare gick Aili i skall längst in i det innersta rummet. Som väntat alltså. Matte sa "TYST". Aili blev tyst. Hoppade upp på en samling bord och jobbade intensivt upp längs väggen. Gav sig inte och ville högre. Lyckades ta sig upp på borden i nästa lager staplade bord. Där uppe har ingen av hundarna varit tidigare. Motivationen var alltså mycket stor för Aili att söka av högre upp mot taket. Inte blev vittringen starkare där. Aili tog sig ner på golvet igen och sökte vidare och gick i skall i hörnet. "TYST" sa Matte. Aili tystnade och bytte rum. Hamnade i hörnet intill porten med viftande och smällande plastremsor. Här hade Husse nyss varit gömd nära öppningen. Aili gick i skall och Matte sa "TYST". Aili blängde på plastremsorna som slog precis bredvid henne. Så kom en mycket kraftig smäll alldeles bakom Aili. Som vände sig om och väntade sig något mer. Ville vara beredd och stod där bredbent vänd mot raden smällande remsor. Något kanske var på väg in? Men inget mer hände just då, så hon vände tillbaka och gick längst in i rummet där Matte nyss varit gömd. Aili jobbade under tystnad och återvände till Matte för att rapportera att ingen hittats. Hon ansåg sig klar med området. Helt oberörd gick hon sedan ut mellan de vilt slående hårda plastremsorna. Nöjd Matte.
Aili sökte sedan av ytterligare tre områden där människor nyss rört sig, men som nu var tomma. Aili jobbade under tystnad. Hon fick sedan söka igenom en hall med stora arbetsfordon, där två figuranter var gömda högt på olika fordon, i vardera änden av den långstärckta byggnaden med tre väggar och tak. Här spreds vittringarna ordentligt i vinden. Aili jobbade under tystnad till dess hon spikat respektive vittringskälla. Hon skallmarkerade fint och intensivt och var svår att få tyst på! Nu kom allt uppdämt skällande ut med ketchupeffekt! Det blev ett bra träningspass för Aili som styrdes upp för bättre och säkrare läsbarhet. En hund som jobbar under skall blir mycket svårläst. Även om många ägare av skallmarkörer hör skillnad på tomskällande och markering, är det ett oönskat beteende. Det stör omgivningen och det tar energi från hunden. Det bör tränas bort.
Modji skötte sig väldigt fint och hon skällde när hon hittade sina två figuranter och i övrigt var hon tyst. En äldre hund har förstånd att hushålla med energin.
Tack för bra och givande träning!
Håll koll på nästa nummer av Hundsport! Där kommer en artikel om räddningshundar och räddningssök!