Fredag.
Över den lilla stugan i skogen har snön fallit. Blöt snö som frusit fast som ett tunt skal över hela omgivningen. Det är julkortsvackert, men det är en snabbt förgänglig skönhet vad det verkar. Lagom till jul kommer detta vackra och jullika landskap att regna bort. Så det gäller sannerligen att njuta av dagen och leva i nuet och känna julstämningen!
Husse tog en skogspromenad med hundarna och gick "Mopperundan". Matte käppade runt i trädgården och använde käppen till att slå bort snö från den tillplattade bergbambun och hängande vresrosor. Uppriktigt sagt känns det för jävligt att från att ha åkt skidor i januari i början av året har Matte "åldrats" till att linka runt med käpp i december. När Husses rygg strejkade blev det en dominoeffekt. Matte överansträngde sig uppenbarligen. Det dåliga samvetet kontra hundarna är stort.
Färdiggnällt. Men sådant är läget för Lapskflocken för närvarande. Inget att hymla om. Matte kan inte hundpromenera. Varje steg smärtar.
Men röra på sig måste man ju, så därför gick nu Matte där och försökte göra någon nytta. Frisk luft vill man ju också ha. Varför Matte försökte hålla igång i en timme åtminstone. Trädgården är vacker i snön! Kvarlämnade fröställningar och trädens former skapar vackra skulpturer. Bäckfåran är äntligen fylld med vatten som sakta rinner söderut från den ena sjön till den andra. Matte stannade upp och tittade på stenmuren hon byggde under sommaren och övriga trädgårdsanläggningar som gjordes under sommaren. Trappen till punschverandan blev bra! Alla vattenhinkar som bars från pumpen för bevattning och livsuppehållande åtgärder - var de värda värken nu? Det dåliga samvetet. Men det som är utslitet är utslitet oavsett vad man gör. Artros botar man inte.
Någonstans hade Matte lyckats slå av den viktiga gummifoten på den gamla loppiskäppen. När Husse och hundarna återvände bad Matte hundarna om hjälp med ett uppletande. "Leta!" Modji och Aili trodde att Matte under deras frånvaro hade gömt godis och båda satsade stort! Först till kvarn! Konkurens! Båda konstaterade snabbt att här fanns inget godis! Stor besvikelse! Varpå båda snabbt lämnade platsen och var omöjliga att få att leta efter en tappad gummihylsa. Aili är dock mycket ambitiös och återvände efter tjat. Hon visade Matte var vattensorken bor i slänten ner till bäcken. Snygg markering. Bussigt! Men inte riktigt vad Matte ville. En ny sökplats anvisades utan sorknärvaro. Under tiden hade Husse faktiskt fyndat och placerade gummihylsan i smyg i kanten av rabatten där Aili letade, varför hon fick ett lyckat avslut med fynd och här valde hon också att frysmarkera. Duktig Aili.
När mörkret fallit satte Matte igång med att göra pepparkaksdeg. Inspirerad av jullandskapet utanför dörren. Genast satte sig Modji nära för att hålla koll! Tappade smulor tar hon gärna hand om! När besöket i köket drog ut på tiden, anslöt sig Aili som normalt inte har samma köksintresse. Bakar gör Matte numera bara till jul. Hundarna blev nyfikna! Degvätskan sattes ut för avsvalning och Matte stoppade ner ett finger för att kontrollera temperaturen. Kladdigt blev det och en droppe föll. Två snabba hundar blev grymt besvikna. Doften av nejlikor avskräckte nog. Men Modjis nyfikenhet var stor och Mattes finger var väldigt intressant! Bara för att visa att det var precis samma smet på fingret som i droppen på golvet, stoppade Matte fram fingret att lukta på. Då visade Aili oväntat intresse! Varpå Modji skyndade sig att slicka av fingret för att inte Aili skulle göra detsamma. Vilket resulterade i att båda hundarna slickade rent Mattes kladdiga pekfinger, utan att egentligen tycka att det var gott!
Där ser man vad konkurens kan göra! Eller missundsamhet. Jag vill inte ha det. Men ingen annan skall få det!