Fredag.
Modji har den senaste veckan till och från visat symptom på en urinvägsinfektion. Hon spydde en gång på lördagkvällen i förra veckan och kissade många gånger, men sedan inga tecken på ohälsa. Då och då har hon haft lite blod i urinen, men hon har i övörigt inte på något sätt visat sig påverkad av någon infektion. Pigg och glad och med glupande aptit har hon varit som vanligt, bortsett från kisseriet. Matte har gett Modji C-vitamin för att försura urinen och göra miljön sämre för bakterier samt för att stärka slemhinnorna. Under veckan har Matte försökt komma fram till sin veterinär på telefonen och ständigt mötts av besekedet att man inte hinner svara "försök igen senare". Ungefär lika svårt som att komma fram till den egna vårdcentralen alltså. Matte har försökt ringa djursjukhuset Albano och där har det varit lika illa. Man skulle ringa upp, men efter att ha väntat i en timme bara måste Matte ge sig iväg ut för ett ärende. Att ta Modji med och åka in akut var ju inte aktuellt. Till slut mailade Matte desperat den egna vetten och fick tid dagen efter - i fredags. Då hade Modji haft symptom sedan lördagkvällen, men föreföll må alldeles utmärkt vad gällde allmäntillståndet. Modji led inte vad Husse och Matte kunde se.
Ett urinprov lämnades in vid ankomsten, båda hundarna vägdes när chans gavs och Matte var nöjd med vikterna 15,5 på Modji och 16,5 på den större Aili. Revbenen kan kännas med lätthet på båda. I det lilla väntrummet fick de göra sällskap med en kattunge som skulle chippas och en äldre Rhodesian med öronproblem. Den stackars hunden var panikslagen när den kom in och skakade intensivt med svansen mellan benen. Modji och Aili tittade förundrat och lätt oroade på den skräcklslagna hunden. För att dämpa "smittrisken" delade Matte ut småbitar med vom till de två fundersamma Lapska. Rädslan ville inte Matte att de skulle ta åt sig av.
Så var det Modjis tur och en diagnos var lätt att ställa. Urinprovet visade med all önskvärd tydilighet på en mycket kraftig urinvägsinfektion och att Modji varit och var så pigg och glad med så god aptit var förvånande! Några blodprover behövde inte tas och hjärta och lungor lät fint. Antibiotika sattes in och Modji får inte ligga i uterummet i korgstolen och spana nu när det är ett par minusgrader även där på morgnarna. Ute är det kring minus tio på morgnarna den senaste tiden. Modji skall ta det lugnt, men det har hon ingen lust med och drar igång Aili på lite kamplek i vardagsrummet. Men rummet är litet och så vilt kan det inte bli.