Matte blir dagvill. Var det måndag eller var det tisdag? När var det söndag? Gaggig eller bara splittrad? Värmen tar. Dricker gör man men inte så mycket mer. Salt måste till! Salta pinnar och extra salt på laxen till middagen. Hemma sitter en skylt som Matte hittade på en marknad och den stämmer rätt bra: " We don't know how to act our age. We've never been this age before!" Men livet rullar på och värmeböljor går över. Det gjorde även denna och under tisdagen var väderläget ett helt annat! Nästan kyligt med en så kraftig vind att några uppfällda parasoll mot solen var en omöjlighet, trots stora stenar på fötterna. Temperaturen låg på sjutton grader hela dagen och valparna fick komma ut i sin hage. Men med extra vindskydd mot vinden från söder vid viloplatsen på fällen. Nu var de piggare och busade runt mer på sin ytterligare kompletterade äventyrslekplats. Det är inte så att en sådan här miljö bara behövs för valpar som skall bli räddningshundar! Absolut inte! Det är ett ytterst litet antal hundar som blir räddningshundar i slutändan! Det är inte målet med valpar härifrån.
Målet är att valparna skall bli väl rustade för att möta livet! För att kunna vistas i så många olika miljöer som möjligt och känna sig trygga där! Har de under den så viktiga präglingsprerioden gått på galler och gått på vickande underlag och balanserat på smala brädor eller på lastpallar och rullat runt och haft kul i en liggande fodertunna eller gått igenom ett petflaskdraperi eller gått i ett bollhav, är de väl rustade att senare i livet hamna på annat än släta golv och naturmark. Bara helt allmänt!
Husse och Matte ser inte hunderiet så snävt som att valparna bara säljs till dem som vill göra dem till räddningshundar eller förbereder valparna för just räddningssökträning. Lapsk Vallhund är en arbetande hundras och förhoppningsvis väntar ett aktivt liv på varenda Lapsk valp som föds överallt. Så att varje valp får utlopp för sin inneboende energi. Med början i barndomshemmet med balansträning och koordinationsträning som en god grund för hundaktiviteter resten av livet. Oavsett vad. Renodlade sällskapshundraser finns det många och det vore sorgligt om även Lapsk Vallhund skulle hamna i den kategorin om än av en robust typ. Även en minihund av sällskapshundtyp behöver som valp förberedas för olika underlag och olika miljöer och behöver ha en aktiv och stimulerande barndom, för att bli en bra vuxen hund!
Aili mår inte bra. Hon har minskat alldeles för mycket i vikt och när hon fick en blödning ville man ultraljuda henne igen. Varför Husse åkte iväg och fick henne undersökt. Livmodern ser efter förhållandena fin ut och det var glädjande! Hon kan ha kommit i någon form av "löp" och prover togs. Men hennes mage har tagit stryk av valparnas diande och mjölkproduktionen, ihop med stressen kring livmoderinfektionen och inflammationen i magtarmkanalen, som hörde ihop med livmoderinfektionen. Värmen har frestat på. Aili har ett magsår och får inte ge di över huvud taget längre, inte en enda liten slurk och har fått Losec ihop med tidigare medicin mot magkatarr. Avföringen är av normal konsistens men har varit mörk. Blod i avföringen troligtvis. Valparna har vuxit fort och de är knubbiga och fina. Större vid samma ålder än första kullen 2003, vilken är den enda Matte har sparad information om. De har enligt veterinären bokstavligt talat sugit musten ur Aili. Som fått allt större fodergiver för att kompensera, men med värme, infektion och inflammation har allt blivit för mycket för Aili. Som är mentalt väldigt stark och så gärna vill så mycket! En oerhört ambitös hund, vilket Matte skrivit många gånger. Fantastisk i arbete! Hon ville till och med leka med Modji på tisdagkvällen! Men orkade inte.
Nu på onsdagmorgonen möttes Matte i köket av fyra sovande valpar 6.45. Fyra fina små bajshögar på de få tidningarna längs väggen i matrummet och några kissfläckar. Rena golv! Alla valpar flockades och ville få separata stunder i famnen, vilket de så klart fick och morgonpussar och de pussade fint tillbaka på Mattes näsa utan att hugga! När Husse och Matte fikat och läst morgontidningen var alla hundars torrfoder lite lagom uppblött och när Matte blåste kort i visselpipan rusade fyra valpar ivrigt fram och kastade sig över sina respektive skålar och åt allt med glupande aptit! Sedan busade de loss en stund och var underbart sjövilda med alla olika leksaker och Husse och Matte bara njöt! DETTA är vad man lever på när annat känns motigt.
Lill-Nemo brottades med Násste på den låga hyllan och gav henne en rejäl knuff så hon for över kanten och försvann! Han såg mäkta förvånad ut där han satt ensam kvar! Så samlade han sig, gick fram till kanten och tittade ner. "Vart tog hon vägen?" Matte skrattade så tårarna rann! Násste hade rest sig, gått ut till matrummet, bajsat på tidningen och när hon var klar sprätte hon vuxet med ena bakfoten! Sedan gick de andra tre valparna ut och bajsade på tidningarna och gick i viloläge.
Aili hade fått sin medicin och sin mat och var nöjd och gick till vila med sin mamma i det nu svala och behagliga uterummet.
Upp och ner går livet och Aili mår trots allt bra. Vad det verkar. Provsvaren kommer i slutet av veckan. Ett sms kom om att SKK jobbat i rekordfart och registreringsbevisen finns redan att hämta trots semestertider!