Lördag.
Familjen tillbringade förmiddagen utomhus med diverse sysslor och hundarna fick en skogspromenad tillsammans med Husse. Busväder var det med regn och blåst och hundarna var nog inte alltför ledsna, när de sedan lämnades ensamma i stugvärmen under eftermiddagen. Husse och Matte tog bilen in till Stockholm för att gå på teater. Dramaten var målet och märkligt nog denna dagen före första advent så bar den stora linden på Nybroplan fortfarande sina gröna löv mitt i julskyltningen! Ytterligare träd inne i Stockholm är ännu lövförsedda, vilket för lantisarna från skogen föreföll udda när träden hemmavid stått nakna länge nu. Vattnet magasinerar värme och hösten har varit mild.
Eftermiddagens föreställning av Fanny och Alexander var slutsåld och stämningen var festlig i den gamla anrika byggnaden! Både Husse och Matte har sett filmen och var nyfikna på denna föreställning, som trots sin längd aldrig kändes långdragen. En snurrande scen bjöd på insyn i många rum och skeenden parallellt. Genialt.
Söndag.
Familjen steg upp tidigt för att hinna rasta hundar och förbereda för SLK Östras inofficiella utställning GENREPET, så här innan "Stora Stockholm" i Älvjö. Aili skall ställas ut i Älvsjö och var därför anmäld till detta genrep. Debut i öppen klass. Brist på parkeringsplatser var aviserad och Husse och Matte ville således vara ute i god tid, både på grund av detta och för att ge Aili tid till studier på utställningsplatsen - ridhuset i Jälla utanför Uppsala. Fyra ringar inomhus och en varm och behaglig cafeteria med utsikt över ridhuset. Kanon! Här kunde Husse sitta och gotta sig medan Matte och Aili minglade och tränade kontakt med många störningar. Det var tidvis rätt hög ljudnivå. Genrep var just vad det var! En träningsutställning.
Fyra Lapska Vallhundar var anmälda. Tre valpar och Aili som ensam vuxen hund. Aili skötte sig mycket bra i ringen och domaren var en veritabel lyckträff för en hund som fått anledning att betvivla en utställningsdomares trevlighetsfaktor. Bara för att man gillar att bedöma hundar på utställning, innebär det tyvärr inte att man är en naturbegåvning på att umgås med okända hundar.... Aili är i grunden en intensiv hund som gärna sitter i knä på kända som okända. Men som upptäckt att alla människor inte är tillgängliga så som hon varit van.
Domaren Toni Jackson var en naturbegåvning i att umgås med hundar! En hundläsare. Mjuk, inkännande och mycket behaglig i sin framtoning! Inte stressad! Om henne tyckte Aili och Matte mycket. Väldigt mycket faktiskt. En löskommen Leonberger for in i ringen när en Finsk Lapphund bedömdes och detta hanterade Toni Jackson med stor trygghet och självklarhet. En skraj valp hanterade hon lika bra.
Om Aili tyckte domaren uppenbarligen mycket. Hon tilldelades BIR och HP.
Kritiken löd:
"Smaller female. Good bone and body, proportions and angulation. Strong neck, attractive head with good muzzle. Moves well."
Men det kunde inte Matte alls se att det stod och den som skrivit med skrivstil och många förkortningar med bara en enda oläslig bokstav måste förklara vad krumelurerna betydde. Matte läste T-bone & body ? Trong nede ? O.s.v.
Aili fick två fina rosetter och eftersom denna utställning var ett genrep för Aili, valde Husse och Matte att lämna ridhuset och åka hem till den övriga flocken. Man skall lämna festen när det är som roligast! Varför stanna till en gruppfinal där de Lapska aldrig har en chans och riskera att Aili tröttnade på hela tillställningen?
Efter adventsfika hemma höll sig familjen utomhus och fortsatte med städningen av tomten från byggavfall och lite annat utomhusjobb. Hundarna fick en skogspromenad och familjen samlades sedan inne framför brasan i en adventspyntad stuga.