Söndag.
Sedan lång tid tillbaka var dagen vikt för att tillbringas vid Torpet med besök. Föga kunde man då ana att just denna dag skulle termometern på husets norrsida och i total skugga, redan klockan tolv visa på 33,5 grader. Varmast hittills och varmare än dagen innan. Varmare och varmare dag för dag och nu gavs en klass 2 varning från SMHI. Matte glömde sedan att kolla var temperaturen slutade att stiga, men ytterligare varmare blev det, enligt hur det kändes i varje fall. På vissa ställen kunde man ana en svag fläkt från sydost och Östersjön strax intill. Att få till en fikaplats i skugga samt svag och fläktande vind var inte enkelt, då sol och vind kom från samma håll. Medelst ett jättestort och ett inte jättestort parasoll, lyckades Matte få till skugga över valda delar av gäststugans lilla altan. Parasollen fick anpassas vartefter och en björk hjälpte till med gles skugga. En stor gran tog dock lite av vinden. Men det fungerade bra i slutändan.
Hundarna hade varsina tuggben och placerade sig tätt i den lilla skuggan av en björk på gårdstunet och tuggade i sig dessa, medan tvåbeningarna fikade och drack mängder med vatten. På ICA var hyllorna med osötat bordsvatten gapande tomma och Matte hade tur som fick med sig några flaskor. Hade vattenpumpen krånglat eller brunnen sinat var det snudd på livsviktigt att kunna erbjuda vätska i denna värme!
Hundarna erbjöds också rent och svalt vatten i mängd i en välfylld vattenskål! Tror någon att det var det vattnet de drack när de tuggat färdigt och fått i sig sista smulan av de tjocka och segtuggade hundtuggen? Icke då! Båda gick var för sig bort till den stora zinkbaljan som samlar upp regnvatten och som nu faktiskt var halvfull! Med i stort sett kroppstempererat gulbrunt vatten med lite av varje nerblåst från ovan simmande i vattnet. Matte hade satt ner en sten i baljan för fåglar och insekter att kunna landa på för intag av vätska. Andra gånger har denna balja varit hundarnas favoritvattenhål - så ock nu, oavsett. Vanans makt är stor.
Hundarna sällade sig sedan till det fikande och vattendrickande sällskapet i parasollskuggan och slocknade utsträckta längs väggen. Där låg de helt orörliga länge. Under tiden reste sig en svart molnskärm över berget i norr och avlägset åskmuller hördes några gånger. Fyra regndroppar föll på Mattes arm och sedan sken solen igen från en nästan helt blå himmel. Ett hopp om regn tändes och släcktes. Här i trakterna ligger nästan all mark brunbränd och många björkar står helt gula och löven faller. Djuren saknar bete och torkan är svår. Gräsklipparna står oanvända sedan månader.
Nåväl tiden gick och solen förflyttade sig gradvis bort över skogskanten i väster. Besökarna for hem och Husse slog på teven för finalmatchen Kroatien-Frankrike. Matte somnade i plaststolen i skuggan när korsordet krånglade och hundarna tyckte att det var middagsdags.
Efter matchen blev hundarna bönhörda och flocken återvände till huvudreviret. För att till sin oförställda förvåning upptäcka att där hade det regnat! Vått var det överallt! Men det blir det även av två mm regn. Ännu mer förvånad blev Matte när hon såg att regnmätaren innehöll 13 mm regn! Heureka! Vattentunnan av trä var dock vid det här laget så genomtorr, att inget vatten blivit kvar däri tyvärr.
I stugan var det VARMT! Att öppna alla fönster hjälpte föga då det var VARMT även ute hela kvällen. Men luften rörde sig i alla fall och till slut slocknade alla trots den tropiska natten.
Matte läste just att redan i femtioårsåldern börjar man tappa känslan för törst. Så att dricka mängder med vatten måse bli en mer eller mindre schemalags aktivitet i dessa dagar av dagligen slagna värmerekord.
Tänk på det alla ni som passerat femtio alltså! Men även alla ni andra så klart! DRICK VATTEN! Hundarna får sitt torrfoder blandat med extra mycket vatten nu. Samt kylande vaniljglass som ett litet mellanmål på eftermiddagen.